Rön från Tristan da Cunhastöd för gungbrädesteori
Klimatet har inte varit stabilt under årtusendena efter istidens slut utan genomgått flera förändringar – på norra halvklotet. Vad som skett på södra halvklotet är inte lika väl dokumenterat. Men en grupp kvartärgeologer från Lunds universitet har nu tagit fram unika data från ögruppen Tristan da Cunha i Sydatlanten. Rönen är ytterligare ett belägg för att det finns en "gungbrädeseffekt" mellan nord- och sydatlantiskt klimat – och att klimatväxlingarna kan ske relativt snabbt.
Det här framgår av en ny doktorsavhandling av Karl Ljung som varit med och tagit upp borrkärnor på Tristan da Cunha. Borrningarna ingår i ett större projekt kallat Atlantis där man försöker lägga pussel med borrkärnor från torvmossar och sjöbottnar på Grönland, Island, Färöarna, Azorerna, Isla de los Estados på Eldslandet och på Antarktis. Med dessa data från norr till söder försöker forskarna göra sig en bild av hur klimatet växlat i Nord- och Sydatlanten under de 13 000 år som förflutit sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
– Under de första årtusendena efter isavsmältningen blir såväl det norra som det södra halvklotet varmare; inlandsisarna fanns ju i både norr och söder. Men sedan börjar ett “gungbrädesmönster” att framträda. När det blir kallare i Nordatlanten blir Sydatlanten varmare och får mera nederbörd och vice versa. Det är en hypotes som nu får ytterligare belägg från de borrkärnor vi tagit hem från Tristan da Cunha, säger Karl Ljung.
En av de mest dramatiska klimatväxlingarna inträffade för 8 200 år sedan. Då kyldes Nordatlanten ner av stora mängder kallt sötvatten från issjöar i Nordamerika. På Tristan da Cunha har klimatet vid denna tid blivit varmare och regnigare. Det normala är att sydgående undervattensströmmar i Nordatlanten driver på varma sydatlantiska ytvattenströmmar på deras väg norrut. Men det kalla sötvattnet har stört denna process.
– Man har frågat sig hur långsam en sådan förändring är. Handlar det om tusentals år? Nej, rönen från Tristan da Cunha antyder att förloppet kan vara snabbare. Det kan röra sig om sekler eller rentav några decennier, säger Karl Ljung och tillägger:
– På 1970-talet försämrades t ex torskfisket kring Färöarna på grund av att ytvattnet blev sötare och kallare. Ingen vet varför men det kan ha berott på små störningar i havsströmmarnas cirkulation.
Men varken Karl Ljung eller hans lundensiska forskarkollegor tror på larmen att Golfströmmen helt skulle avstanna som i katastroffilmen The Day After Tomorrow när Nordamerika och Europa drabbas av arktisk kyla. Systemet är för stort och för trögt för att kunna avstanna helt.
Kontaktinformation
Karl Ljung disputerar fredagen den 14 september. Hans doktorsavhandling heter Holocene climate and environmental dynamics on the Tristan da Cunha island group, South Atlantic. Karl Ljung kan nås på tel 046 222 7888 eller 046-397010.
