Artikel från Lunds universitet
4 september 2007

Rätt frukostbröd håller blodsockret i schack hela dagen

Om man äter rätt spannmålsprodukt till frukost, t ex hela korn av sädesslaget korn eller råg, underlättas blodsockerregleringen efter frukost, lunch och middag. Att vissa fullkornsprodukter kan ha sådan effekt hela dagen är inte tidigare känt. Detta beror på en kombination av lågt GI (glykemiskt index) och en viss typ av odigererbara kolhydrater som finns i vissa spannmålsprodukter. Resultaten beskrivs i en ny avhandling från Lunds Tekniska Högskola. Avhandlingen visar även att personer som ätit en frukost med lågt GI får bättre koncentrationsförmåga under förmiddagen.

Stora svängningar i blodsockernivån kopplas alltmer samman med risk för åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kan resultaten ge värdefull information för att skräddarsy en ny generation fullkornsprodukter med lågt GI som kan motverka dessa s k vällevnadssjukdomar. De skulle också kunna ha gynnsamma effekter på korttidsminne och mental prestationsförmåga.

– Det är känt att en kolhydratrik frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen efter lunch. Men mina resultat visar att lågt GI i kombination med rätt mängd s k odigererbara kolhydrater, d v s kostfiber och resistent stärkelse, kan göra blodsockernivån låg och jämn upp till tio timmar och därmed även efter middagen, berättar Anne Nilsson, doktorand vid enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, och författare till avhandlingen.

Försöken visade också att man på liknande sätt kan minska blodsockerhöjningen efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter kvällen innan.

Korn uppvisade klart bäst resultat av de fyra sädesslagen. I sina tester använde sig Anne av kokt korn och hela korn i bröd. Men när kornet maldes till gröt blev effekten sämre, eftersom viktiga strukturer då förstördes vilket negativt påverkade både GI och innehållet av resistent stärkelse. Däremot gick det bra att klippa kornet.

I studierna framkom även att rätt spannmål positivt kan påverka det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för ett tillstånd med allvarlig risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I diagnosen ingår bl a förhöjda blodsocker- och insulinnivåer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. När man äter odigerbara kolhydrater fermenteras (jäses) de i tjocktarmen. Denna bakteriella process visade sig ha gynnsam effekt på en rad riskfaktorer för metabolt syndrom, såsom markörer för inflammation och insulinverkningsgrad. Processen medförde även ökad mättnad.

Anne Nilsson har även studerat sambandet mellan mental prestation och blodsockernivån efter måltid. Försökspersoner fick experimentella frukostmåltider med lågt respektive högt GI, och fick därefter utföra mentala prestationstester. Det visade sig att försökspersoner som ätit låg GI-frukost kunde koncentrera sig bättre och hade bättre arbetsminne (ett slags korttidsminne) än den andra gruppen. I försöken framkom också att friska personer med låg glukostolerans, d v s med högre blodsockerstegring än genomsnittet efter en måltid, generellt presterade sämre.

– Resultaten pekar på att personer som har stora svängningar i blodsockernivå löper större risk att brista i kognitiv förmåga överlag, påpekar Anne Nilsson.

Anne Nilsson försvarar sin avhandling den 7 september kl 9.15 på kemiska institutionen, föreläsningssal B, Getingevägen 60. Välkommen! Läs abstract http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1220&recordformat=display.

Förklaringar:
Glykemiskt Index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockernivån höjs efter man ätit livsmedel som innehåller kolhydrater. Hur snabbt höjningen sker beror på hur lång tid det tar för kroppen att bryta ner kolhydraterna i tarmen till glukos och sedan ta upp glukosen till blodet. När man ätit produkter med lågt GI stiger blodsockret sakta och insulinpåslaget blir lägre. Mat med låg GI har flera hälsofördelar.

Odigererbara kolhydrater är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan når tjocktarmen där de blir näring åt tarmens bakterier. Då startar en jäsningsprocess där det bildas olika komponenter, t ex kortkedjiga fettsyror. Anne Nilssons studier visar att komponenter som bildas under jäsningsprocessen kan komma ut i blodet och påverka blodsockerreglering och mättnadskänslan positivt, och även bidra till att sänka det inflammatoriska tillståndet i kroppen, vilket i sin tur kan leda till en minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Anne Nilsson, doktorand Industriell Näringslära och livsmedelskemi, 046-222 95 34, 0702-744 300, Anne.Nilsson@appliednutrition.lth.se eller Inger Björck, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi och verksamhetsledare, Functional Food Science Centre, 046-222 97 38 Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera