Artikel från Uppsala universitet
12 juli 2007

Lättare upptäcka markörer för neurodegenerativa sjukdomar

Uppsalaforskare har utvecklat nya redskap för att lättare identifiera oupptäckta neuropeptider från hjärnan. Detta har betydelse för möjligheten att hitta biomarkörer för tidig diagnos av sjukdomar som Parkinson och Alzhemier. Resultaten presenteras i det nya numret av Molecular & Cellular Proteomics och visar att en rad nya potentiella neuropeptider från hjärnvävnad kunde identifieras med den nya metodiken.

Neuropeptider har en etablerad funktion i hjärnan vid sidan av de klassiska neurotransmittorerna som t ex monoaminerna. Neuropeptiderna kan bl a modifiera beteende, receptorkänslighet, utgöra viktiga faktorer för neuronsystemens utveckling och vara involverade i neurodegenerativa sjukdomar. För att i ett tidigt sjukdomsstadium ställa rätt diagnos och sätta in rätt medicinering krävs att man har pålitliga markörer (biomarkörer). En forskargrupp under ledning av docent Per Andrén vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap fokuserar på att identifiera peptider som i framtiden kan användas som sjukdomsmarkörer.

Forskargruppen använder masspektrometrisk analys av hjärnvävnad och kroppsvätskor för att studera ett stort antal neuropeptider från ett och samma prov (sk ’peptidomics’) vid framförallt neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Parkinsons sjukdom. Forskarna skapade 2006 en ny databas (SwePep; publicerad i Molecular & Cellular Proteomics) för att lättare identifiera peptider ur den stora datamängd som genereras från de masspektrometriska analyserna. Med hjälp av en speciell masspektrometrisk bildanalys, “imaging MALDI”, kan ett stort antal molekylspecifika bilder tas fram för peptider, proteiner, läkemedel och metaboliter från ett och samma vävnadssnitt.

Ett problem när man vill identifiera peptider i ett okänt vävnadsprov är att innehållet ska matchas med miljontals teoretiska sekvenser i databasen. Doktoranden Maria Fälth har nu lyckats skapa nya peptidsekvensdatabaser vars innehåll återspeglar de kroppsegna naturligt förekommande peptiderna. Med den nya metodiken kunde tre gånger så många peptider identifieras i hjärnvävnad jämfört med befintliga metoder, vilket förbättrar identifieringsprocessen avsevärt. I samma studie kunde dessutom ytterligare 27 nya potentiellt biologiskt aktiva peptider identifieras. Det nya peptididentifieringsredskapet tros kunna ha stor betydelse för identifiering av nya biomarkörer av peptidkaraktär.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Per Andrén, tel: 018-471 72 06, 070-653 32 44, e-post: per.andren@bmms.uu.se, eller Maria Fälth, tel: 018-471 72 08, 070-679 95 05, e-post: maria.falth@bmms.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera