Tema

Hon räddar historiska orglar från korrosion

Runt om i Europa finns över 10 000 historiska, värdefulla och oersättliga orglar. Ett allvarligt hot mot detta kulturarv är atmosfärisk korrosion av de blyrika orgelpiporna. Annika Niklasson vid Avdelningen för oorganisk miljökemi på Chalmers konstaterar i sin doktorsavhandling att det bästa sättet att bevara de historiska orglarna är att försöka minska halterna av organiska syror runt omkring och inuti orgeln.

Piporna i en orgel består huvudsakligen av olika föreningar av bly och tenn. När en orgelpipa angrips av korrosion bildas det sprickor och hål som i förlängningen kan det leda till att pipan slutar att ljuda. Om en korroderad pipa har kollapsat finns det inget annat sätt att lösa problemet på än att ersätta den historiska pipan med en modern – då går en viktig del av vårt ljudande kulturarv förlorat. För att motverka nedbrytningen av de oersättliga, historiska orglarna behövs grundläggande kunskap om de faktorer som styr korrosionen av bly i atmosfären.

Genom fältstudier i Europa har miljön såväl i kyrkorummet som inuti orgelns vindsystem kartlagts. Kraftigt korroderade orglar har jämförts med relativt opåverkade orglar.

Halterna av ättiksyra och myrsyra visade sig vara betydligt högre i de korroderade orglarna. Syrorna kommer från trä i orgelns många träkonstruktioner. Trä avger organiska syraångor, speciellt ekträ som används t.ex. i orgelns väderlåda och bälgsystem.

– Vi har genom laboratoriestudier visat att både ättiksyra och myrsyra kraftigt accelererar korrosionen. Atmosfärisk korrosion av bly under inverkan av ättiksyra sker genom en elektrokemisk korrosionsprocess, konstaterar Annika Niklasson.

Andra faktorer som studerats är inverkan av temperatur och relativ fuktighet på korrosionen. Både fält- och laboratoriestudierna har visat att det är rent bly som korroderar mest. Korrosionshastigheten på blylegeringar som innehåller tenn är betydligt lägre.

– Projektet är tvärvetenskapligt. Det finns kopplingar mellan kemi, kulturvård, miljö och musik. Detta gör projektet väldigt intressant men också komplicerat. De sammantagna resultaten, från laboratoriet såväl som från fältstudierna, visar att för att bevara de historiska orglarna gäller det att försöka minska halterna av de organiska syrorna runt omkring och inuti orgeln.

Avhandlingen ”Atmospheric Corrosion of Historic Lead Organ Pipes. Laboratory Inversitagions and Field Studies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 1 juni 2007.

I januari 2003 startade Chalmers, tillsammans med fem andra partners i Europa, ett EU-projekt i femte ramprogrammet för att rädda dessa orglar. Programmet kallas COLLAPSE – en akronym som står för ”Corrosion of Lead and Lead-Tin Alloys of Organ Pipes in Europe”. Det är inom ramen för detta projekt som doktorsarbetet utförts.

Forskningen fortsätter nu inom ett nytt EU-projekt, SENSORGAN -”Sensor system for detection of harmful environments for pipe organs”. Syftet med projektet är att utveckla en sensor som alarmerar om miljön inuti orgeln är korrosiv.

– Vi planerar också att försöka ta fram en metod som minskar emissionen av organiska syror från trä. Preliminära resultat visar på mycket bra resultat av att behandla trä med nanopartiklar av basisk kelciumhydroxid. Det skulle också vara mycket intressant att forska kring tennrika orgelpipor som också kan drabbas av kraftig korrosion i vissa miljöer, säger Annika Niklasson.

Kontaktinformation
Mer information:
Annika Niklasson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Oorganisk miljökemi, tel 031-772 2859, 0708-566800
e-post: annikan@chalmers.se

Hon räddar historiska orglar från korrosion

 lästid ~ 2 min