Avhandling föreslår metod för datering av hög- och lågkonjunktur
Högkonjunktur och lågkonjunktur är några av de mest använda begreppen i den samhällsekonomiska diskussionen. Trots det finns ingen vedertagen definition i Sverige av vad hög- respektive lågkonjunktur faktiskt är. Det vill ekonomie doktor Louise Holm ändra på. I en avhandling i nationalekonomi som presenterades den 15 juni vid Handelshögskolan i Göteborg, föreslår hon en metod som gör svenska konjunkturer jämförbara med omvärldens.
Konjunkturinstitutet har till uppgift att göra prognoser över den makroekonomiska utvecklingen men daterar inte de hög- och lågkonjunkturer som Sverige har befunnit sig i. Dessutom använder sig Konjunkturinstitutet av en konjunkturdefinition som skiljer sig ifrån internationell praxis.
I avhandlingen “A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” föreslår Louise Holm en metod som daterar hög- och lågkonjunktur enligt en internationellt vedertagen standard. Därmed blir de svenska konjunkturerna jämförbara med omvärldens.
Metoden använder sig av några makroekonomiska serier såsom industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och hushållens disponibla inkomst. Enkelt uttryckt söker metoden efter en gemensam dynamik i serierna som sedan får stå för dateringen. En ökning i den gemensamma dynamiken representerar en högkonjunktur och en minskning en lågkonjunktur.
– Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av konjunkturen viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas, säger Louise Holm.
Avhandlingen presenterades den 15 juni 2007.
Titel: “A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Louise Holm, tel 031-786 5252, 0735-79 15 02, mail: louise.holm@handels.gu.se
