Ny avhandling om att mäta effekterna av statlig styrning av makroekonomin
I vilken utsträckning skulle människors levnadsnivå förbättras genom att med ekonomisk politik försöka minska storleken på den informella sektorn? Hur kostsamma är ekonomiska fluktuationer? Hur mycket skulle de teknik- och kapitalintensiva investeringarna öka genom en förstärkt äganderätt? Detta är frågor som Jose Mauricio Prado Junior besvarar i sin avhandling “Essays on Public Macroeconomic Policy”, som läggs fram den 7 juni vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet.
Avhandlingen, som utvärderar effekterna av olika typer av makroekonomisk styrning, analyserar centrala frågor i olika sammanhang – alltifrån fenomenet med den icke-offentligt reglerade ekonomin, den så kallade informella ekonomin, och förmågan att locka till sig utländska investerare till de välfärdskostnader som ekonomiska fluktuationer, till exempel konjunkturcykler, orsakar.
Under senare år har den informella ekonomin inte bara ökat i utvecklingsländerna utan också i Europa och USA. Nyligen visade en studie av Sveriges Riksbank att de svarta och grå sektorerna ökade från 3,8 till 6,5 procent mellan 1990 och 2004 och därmed nästan fördubblade sin andel av bruttonationalprodukten (BNP).
– Genom att mäta effekterna av denna ökning kan den styrning som utövas för att förbättra medborgarnas välfärd anpassas efter gällande förutsättningar. Dessutom är de varor och tjänster som produceras inom de svarta och grå sektorerna en central del av ekonomin i utvecklingsländer och därmed en viktig fråga i den offentliga debatten i dessa länder, säger Jose Mauricio Prado.
Som ett sätt att bidra till långsiktig ekonomisk tillväxt har regeringar, i synnerhet i utvecklingsländer, försökt att locka till sig utländska investerare, något som är önskvärt för att stimulera inhemsk produktion och skapa nya arbetstillfällen. I avhandlingen analyseras de egenskaper hos värdländerna som är av central betydelse för att dra till sig tekniskt utvecklade och kapitalintensiva investeringar.
En central fråga är också vad som kan göras för att undvika oönskade fluktuationer i ekonomin. Jose Mauricio Prado analyserar välfärdskostnaderna i en ekonomi bestående av individer med aversion mot både risk och osäkerhet, en relevant utgångspunkt för att kunna utvärdera olika typer av offentlig styrning med uppgift att jämna ut konjunkturcykler.
– Traditionella modeller kan inte förklara de höga välfärdskostnaderna med att reducera konjunkturella förändringar. Vi mäter välfärdskostnaderna med utgångspunkt från individer som baserar sina beslut på värsta tänkbara scenario. Dessa pessimistiska personer uppvisar ett beteende som överensstämmer med ett fenomen vi kan observera i data: en väsentligt högre avkastning på aktier än på obligationer.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Jose Mauricio Prado Jr, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, nås på tfn 073-763 25 87, 08-16 30 72, e-post prado@iies.su.se
För bild på Jose Mauricio Prado, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Jose Mauricio Prado Jr talar engelska.
