Tema

Uganda mellan teknokratiska reformer och militarism

Vilka är förutsättningarna för demokratisering? Hur påverkar externt inflytande statens politiska karaktär? Dessa frågor besvarar Anders Sjögren i en ny avhandling om stat och demokratisering i Uganda vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Efter år av inbördeskrig och militärstyre blev Uganda under 1990-talet ett internationellt hyllat och gynnat biståndsland. På sistone har uppmärksamheten alltmer riktats mot ett långvarigt inbördeskrig och politisk intolerans. Anders Sjögrens avhandling analyserar förändringarna i den ugandiska staten under de senaste tjugo åren, och förutsättningarna för olika grupper i samhället att demokratisera den.

– Det har funnits djupgående föreställningar bland biståndsgivare om Uganda som ett mönsterexempel på politisk och ekonomisk återuppbyggnad efter år av kaos. Omvärlden har därför backat upp den ugandiska regeringen med omfattande bistånd. Även om framgångsrik stabilisering och rekonstruktion visst har ägt rum så har de här föreställningarna varit starkt överdrivna, berättar Anders Sjögren, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Avhandlingen visar att det finns en betydande kontinuitet från tidigare regeringar i form av militärt inflytande på politiken. De dominerande politiska och ekonomiska grupperingarna i det ugandiska samhället har kunnat blockera demokratisering. Under många år rådde förbud för politiska partier att verka, med motiveringen att politisk pluralism hade bidragit till etnisk och religiös splittring. Även intressegruppers inflytande på politiken begränsades.

– Delvis kunde detta ske med hjälp av de ekonomiska resurser och det politiska stöd som omvärlden ställde upp med. Effekterna av det externa inflytandet på statens stabilisering och demokratisering har bestämts av styrkeförhållanden i det ugandiska samhället och allianser mellan biståndsgivare och de grupper som har haft makten över staten, säger Anders Sjögren.

När regeringen på senare år har stött på politiskt motstånd har militariseringen av staten tilltagit. Detta har också undergrävt de reformer som genomförts. Anders Sjögren har studerat förändringar i hälsosektorn, och funnit att mycket av den positiva utvecklingen som skedde där redan tidigare begränsades av brist på inflytande, och på sistone har bromsats ytterligare genom korruption och vanskötsel inom sektorn. Detta har i sin tur möjliggjorts av det auktoritärt politiska styret i stort.

Avhandlingens titel: Between Militarism and Technocratic Governance: State Formation in Contemporary Uganda

Ytterligare information
Anders Sjögren, doktorand, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 0733-31 07 73, e-post anders.sjogren@statsvet.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se.

Uganda mellan teknokratiska reformer och militarism

 lästid ~ 2 min