Tema

Gemensamma visioner nödvändiga för utveckling av hållbara VA-system

Ulrika Palme, Institutionen för energi- och miljö vid Chalmers, har i sitt doktorsarbete undersökt om och hur användningen av indikatorer kan bidra till att göra de urbana vatten- och avloppssystemen mer hållbara.

Resultaten av undersökningen visar att huvudaktörerna i VA-sektorn har olika uppfattningar både om hållbar utveckling och om hur indikatorer kan tänkas vara användbara för att bidra till hållbar utveckling. Bland de intervjuade hade de anställda i branschen ofta en djupare och mer nyanserad bild av hållbar utveckling än vad politikerna hade och de såg också i högre utsträckning positivt på användningen av indikatorer än vad politikerna gjorde.

Konventionella VA-system förser människor med rent vatten och avlopp och skyddar vattendrag mot övergödning. Eftersom detta är servicefunktioner som måste skötas för att staden skall fungera fyller VA-systemen en livsviktig funktion. Så som VA-systemen fungerar idag konsumerar de dock både energi och andra resurser i en takt som knappast kan betraktas som hållbar.

– Dessutom är de urbana VA-systemens förmåga att återföra näringsämnen till jordbruksmark begränsad och de är dåligt rustade att möta både effekterna av pågående klimatförändring och de ökande mängderna av kemikalier i samhället, säger Ulrika Palme.

– När det gäller näringsämnen gödslas jordbruksmark framförallt med kväve, fosfor och kalium (NPK). Alla dessa näringsämnen finns i avloppsvatten. Fosfor, som är ett livsviktigt ämne för både växter och djur, är en begränsad resurs. I Afrika behöver de näringsfattiga jordarna mer fosfor. Kväve är inte en begränsad resurs, men vi lägger ner mycket energi på att först fixera det ur luften för att tillverka konstgödsel och sedan igen för att bli av med den ur avloppet, säger hon.

När det gäller effekterna av klimatförändringen så pekar allt på att de i Sverige leder till sämre råvatten att tillverka dricksvatten av. Det kan komma att bli betydligt svårare och dyrare att tillverka bra dricksvatten i framtiden. Av alla dessa anledningar är hållbar utveckling av de urbana VA-systemen en viktig fråga.

Avhandlingen bygger på ett antal fall- och fältstudier, inklusive drygt 60 intervjuer med anställda och politiker i den svenska och tyska VA-branschen.

Indikatorer, som i VA-branschen kan vara t ex mängd kadmium i avloppsslam, totalkostnad för produktion av en kubikmeter dricksvatten eller mängd energi använd till kväverening, rekommenderas ofta som verktyg för att främja hållbar utveckling, även inom organisationer. I avhandlingen redogör Ulrika Palme för hur hållbarhetsindikatorer används i branschen och jämför denna praktik med rekommendationerna från akademiker på området. Hon granskar indikatorerna i termer av innehåll, användningsområden, processer och viktiga faktorer som påverkar om och hur de används – allt med avseende på urbana VA-system.

Ulrika Palme har utgått från vad som står om hållbar utveckling i policydokument från VA-verk, miljökontor och VA-nämnder. Hon har frågat anställda bland annat om dessa policies påverkar deras arbete, vad de tycker om dem och om vilken roll olika former av information spelar när det gäller hållbar utveckling.
I de undersökta organisationerna fanns många indikatorer, eller nyckeltal som man ofta säger i svenska VA-branschen, särskilt i processtyrning och i rapportering till myndigheter, som inte kallas för hållbarhetsindikatorer, men som fångar vissa hållbarhetsaspekter.

Slutsatsen som dras i avhandlingen är att innan hållbarhetsindikatorer kan utvecklas ytterligare måste de som ska använda indikatorerna komma överens om en någorlunda gemensam vision eller definition av hållbar utveckling.

Utan en sådan vision kommer användningen av hållbarhetsindikatorer att ha mycket begränsad effekt. Sedan, om huvudaktörerna lyckas enas om vad hållbar utveckling är, behöver de tänka över om de anser att indikatorer är användbara som verktyg, och i så fall vilken funktion de ska fylla. För att åstadkomma meningsfulla indikatorer är det viktigt att vara väldigt klar över vilken information indikatorerna ska förmedla och vilken funktion de ska fylla.

Ulrika Palmes avhandling har titeln ”The role of indicators in developing sustainable urban water systems”.

Ulrika Palme har varit doktorand på Institution för Energi och miljö, Avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.

Kontaktinformation
Mer information:

Ulrika Palme, Miljösystemsanalys, tel: 031-772 8607
e-post: ulrika.palme@chalmers.se

Handledare:
Professor Anne-Marie Tillman, Avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers, tel 031-772 2122,
e-post: anne-marie.tillman@chalmers.se

Gemensamma visioner nödvändiga för utveckling av hållbara VA-system

 lästid ~ 3 min