Tema

Hur planerar vi för framtidens äldreomsorg?

Äldreomsorg är en viktig del av den skandinaviska välfärdsstaten. Det snabbt ökande antalet äldre personer och det faktum att vårdbehoven inte är jämnt fördelade på åldersgrupperna i befolkningen har lett till en del oro och funderingar hur framtida ökningen av behoven av äldreomsorg, och framförallt kostnaderna för densamma, kommer att påverka välfärdsstaten. I sin avhandling vid Stockholms universitet presenterar Ilija Batljan metoder för och analyser av det framtida behovet av vård och omsorg av äldre.

Utvecklingen när det gäller dödlighet och sjuklighet under de senaste decennierna samt frågan om hur utvecklingen kommer att se ut de närmaste decennierna kan ha mycket stora konsekvenser för både framtida behov av vård och omsorg och hela välfärdspolitiken. Ilija Batljans avhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, fokuserar på att presentera metoder för demografiska framskrivningar av framtida behov av vård och omsorg samt att analysera hur de förväntade demografiska förändringarna kommer att påverka framtida behov av äldreomsorg.

Äldres hälsa mätt som andel personer med svår ohälsa har förbättrats under perioden 1975-1999. I avhandlingen visas att cirka 6 procent av den totala befolkningen som förväntas leva 6 år eller kortare svarar för cirka 37 procent av de totala slutenvårdskostnaderna inom hälso- och sjukvården.

– Samhällets svar på de förväntade förändringarna när det gäller den åldrande befolkningen och dess betydelse för framtida behov av vård och omsorg kan handla om allt från förändringar inom ramen för äldreomsorg, via stark fokusering på ökade insatser av den arbetsaktiva befolkningen, till folkhälsosatsningar. Därför är det viktigt att ha så bra bild av den framtida utvecklingen som möjligt, säger Ilija Batljan.

Förändringar i populationssammansättningen när det gäller andelen av äldre med hög utbildning och dödlighetsskillnader beroende på utbildningsnivå kan påverka prognoserna rörande antalet äldre personer i befolkningen. Om man i befolkningsprognoserna tar hänsyn till dessa förändringar resulterar detta i både ett högre antal äldre personer (cirka 10-15 %) och högre förväntad medellivslängd än prognostiserat i enlighet med de officiella befolkningsprognoserna menar Ilija Batljan.

– Vi visar att den prognostiserade ökningen av antalet äldre personer med svår ohälsa som resultat av ökat antal äldre personer kan dock i stor omfattning balanseras av förändringar i populationssammansättningen med ökad andel äldre personer med högre utbildning och lägre prevalens av svår ohälsa, säger Ilija Batljan.

Han betonar att det är samtidigt mycket viktigt att redan idag börja planera hur framtida demografiska utmaningar ska mötas.

Avhandlingen ”Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning” finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=6787

Ytterligare information
Ilija Batljan är även kommunalråd i Nynäshamn kommun. Han nås på tfn 070-518 39 67, e-post ilija.batljan@nynashamn.se.

Hur planerar vi för framtidens äldreomsorg?

 lästid ~ 2 min