Forsknings- och tekniksyn i etnologisk belysning

– Det som är intressant med Tools for Creativity och Interactive Institute är den breda tolkningen av själva forskningsbegreppet, säger Helena Pettersson. De anställda kommer från många olika discipliner och bakgrunder. Mina informanter, som alla kallas för forskare är, bland annat självlärda 3D-modellerare, dataprogrammerare, forskare i informatik, konstnärer, skådespelare och kognitionsvetare.

Ett fokus i studien är den teknik som informanterna arbetat med och försöker utveckla. Tekniken visade sig vara ett gemensamt nav bland medarbetarna vid Tools for Creativity, de olika bakgrunderna till trots. Det inkluderar en stark framtidstro och syn på teknisk utveckling som “ohejdbar”. Emellertid finns även en stark teknikskepticism.

– Den kritiska och ambivalenta hållningen till teknik som mina informanter har givit uttryck för är viktig att lyfta fram, framhåller Helena Pettersson. Parallellt med en stark tekniktilltro finns civilisationskritik och en rädsla för ett allt för intimt samband mellan teknik och människa. När jag påbörjade mitt fältarbete i studion trodde jag att informanterna skulle ställa sig positivare än andra till cyborg-idén – människa fusionerad med maskin – men det visade sig vara tvärt om.

Till skillnad mot teknikens enande karaktär, visade sig definitionen av forskning vara mer diffus. Medarbetarna inlemmades i ett bredare forskningsbegrepp där även en person som inte hade forskarutbildning skulle vara forskare. Tolkningen av vem som kunde bedriva “forskning” och vem som kunde benämnas som “forskare” var både akademiserande och bekönade. I denna situation uppstod en förhandlingar, där enskilda medarbetare försökte tillskansa sig möjlighet att både bedriva forskning. Den enskilde medarbetarens kompetens fungerade som ett förhandlingsobjekt i försöken att tillskansa sig fortsatt arbete i de olika forskningsprojekten.

– I dessa sammanhang blir plötsligt frågor som hierarki och kön synliga. Det “demokratiserade” forskningsbegreppet betraktas inte som funktionellt av studions etablerade forskare som konkurrerar om forskningsmedel och publikationsutrymme i tidskrifter. De medarbetare utan akademisk forskarutbildning upplever å andra sidan den av studion i teorin omhuldade mångfaldsidén osynliggörs. Här är det även intressant att lyfta fram att mångfald avser arbetsfärdigheter, inte etnisk bakgrund eller kön.

Själva tekniken som sådan omges av bekönade värderingar. Kön är inte en uttalad kategori bland medarbetarna: Det är en neutralisering av genus som eftersträvas. De få kvinnliga medlemmarna upplever emellertid ett osynliggörande av sin faktiska kompetens. Mannen som norm blir synlig i tolkningar av egenskaper och färdigheter. Att vara teknikkunnig och att vara forskare är nära relaterat till att vara man.

– Tools tolkning av forskning utmanar den akademiska forskningsordningen, men fastslår även begreppets symbolladdade och legitimerande betydelse. Studien kan ses i ett större reflexivt perspektiv. Min analys av studions forskningsbegrepp kan fungera reflexivt inom verksamheter där forskning är en central verksamhet.

Avhandlingen försvarades fredagen den 11:e maj kl. 10.00-12.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Opponent är Prof. David Hakken från School of Informatics och Dept. of Anthropology, University of Indiana i Bloomington.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Helena Pettersson,
tel 090-786 69 07 eller via e-post helena.pettersson@kultmed.umu.se
Läs mer på adress: http://www.umu.se/kultmed/personal/pettersson/helena.html