Bioetik över gränserna – ett afrikanskt perspektiv
Etiska principer för biologisk forskning och bioteknik måste både ta hänsyn till allmänmänskliga moraliska principer och kulturella skillnader för att fungera. Detta diskuterar teologen Chikezie Onuoha i sin avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 11 maj.
Bioetik handlar om etiska problem som uppstår ur utvecklingen av forskning på biomolekyler och bioteknik. Västerländsk filosofi baserad på idén om autonomi har präglat teoribildningen inom bioetik. Men många av de antaganden som görs, och ges universell betydelse, kanske inte med nödvändighet delas av andra, icke västerländska samhällen. Moralisk pluralism utgör en utmaning för bioetiken, dvs tanken att det existerar olika synsätt, moraliska eller religiösa – i ett givet samhälle. Det handlar helt enkelt om mångfald.
I de flesta västerländska samhällen betyder idén om autonomi att varje individ har rätt till självbestämmande. Men I många afrikanska samhällen ses personen som ett “relativt jag”, där sociala relationer och ömsesidigt beroende, snarare än individualism, bildar basen för moraliska beslut.
Chikezie Onuoha ger en ingående kritisk analys av olika teoretiska ansatser inom västerländsk biomedicinsk etik, samt en analys av hur verklighetsuppfattning och människosyn i afrikansk kultur kan ha betydelse för teoribildningen inom bioetiken. Studien analyserar etiska teorier av John Kekes och bioetiska teorier hos H. Tristram Engelhardt, Tom L. Beauchamp och James Childress. Framför allt diskuteras frågan om det i ett mångkulturellt och sekulariserat samhälle är möjligt att artikulera en gemensam moral som kan läggas till grund för bioetiken. Det övergripande syftet är att undersöka vilka bidrag afrikansk filosofi och teologi kan ge till utformningen av en nutida biomedicinsk etik.
Han artikulerar tre ‘prima facie’ moralprinciper, nämligen respekt för mänskligt liv, solidaritet och rättvisa, och menar att dessa principer är av största vikt för en acceptabel och giltigt bioetik inom afrikansk kontext. Han argumenterar för att en acceptabel bioetik bör vara lyhörd för den kulturella verklighet i den kultur där den utövas, och tillämpas utifrån det. Men samtidigt bör den söka gemensamma moraliska värden i mänsklig erfarenhet. I avhandlingen visar han med hjälp av verklighetsuppfattningen hos Igbos i sydöstra Nigeria att olika kulturer har olika betydelse i bioetisk analys.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Chikezie Onuoha, tel: 031-22 64 09, e-post: chikezie.onuoha@teol.uu.se
