Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 maj 2007

Narkotikafrågan i dagens Ryssland

Hur ser den ryska staten på narkotikaproblemet? Vilken bild av problemet förmedlas av den ryska pressen? Hur beskrivs problemet av ryska icke-statliga intresseorganisationer? Dessa frågor besvarar My Lilja i en avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Den ryska staten och pressen ser problemet med narkotika i första hand som ett externt problem. Det är smugglingen av droger från Afghanistan som tar upp det mesta av deras fokus. Detta är en något annorlunda bild än den som förmedlas av ryska icke-statliga intresseorganisationer, så kallade NGO:s. De förmedlar istället en bild av narkotika i första hand som ett hälsoproblem. Till skillnad från den ryska staten ser ryska NGO:s också sprutbyte som en mycket central fråga, men denna fråga belyses i stort sett inte alls av staten och pressen. Det visar My Liljas avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

De tre aktörerna anser dock alla att narkotikaproblemet i första hand är ett ungdomsproblem och att heroin är den allvarligaste formen av narkotika i Ryssland. Intressant nog visar de flesta studier om narkotikabruk i skolorna att cannabis är det vanligaste preparatet.

– Det är huvudsakligen den ryska staten som påverkar narkotikapolitikens utformning. NGO:s har mycket litet inflytande men vill dock öka det, säger My Lilja.

Sedan 1980-talet har Ryssland befunnit sig en process när det gäller att skapa en medveten narkotikapolitik. Fortfarande finns idag ingen enhetlig strategi eller konsensus i hur narkotikafrågan ska lösas berättar My Lilja. Snarare diskuteras en mängd olika lösningar och åtgärder. I avhandlingen framkommer att den ryska staten är särskilt positiv till hur den amerikanska staten har åtgärdat problemet.

– När den ryska narkotikapolitiken skapas är det många västerländska länder och intresseorganisationer som verkar vara intresserade att vilja påverka politikens utformning. De fungerar som en slags narkotikapolitiska missionärer. Till exempel har USA utvecklat samarbetet med Ryssland, säger My Lilja.

Avhandlingens titel: Drug Discourses in Contemporary Russia: A Study of the National Press, NGOs and the Government

Ytterligare information
My Lilja, doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-9704551, e-post my.lilja@crim.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-164090, e-post press@su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera