Kroppens “portvakt” hindrar tumörspridning
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en ny metod att behandla tjocktarmscancer utan att använda cellgifter. Genom att plocka ut särskilda lymfocyter – vita blodkroppar – odla dem och återinföra dem i patienten stärks immunförsvaret och cancertumören stoppas.
Kjell Dahl är specialistläkare vid Södersjukhuset. I sin avhandling presenterar han immunoterapi som ett alternativ till kirurgi och cytostatika – cellgifter – vid behandling av spridd tjocktarmscancer. Metoden har inga biverkningar och kan rädda och förlänga livet på svårt sjuka patienter.
Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig i kroppen via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. Den första lymfkörteln som passeras brukar kallas för portvaktskörtel – sentinel node – från vilken lymfan sprider sig vidare åt olika håll i kroppen. Portvaktskörteln är därför en bra indikator på om cancern har spridit sig. I lymfkörtlarna finns lymfocyterna som är en del av immunförsvaret. Olika lymfocyter reagera med olika inkräktare i kroppen och dödar inkräktaren.
Forskarna har lyckats identifiera portvaktskörtlarna och där hittat de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer. De har också lyckats särskilja lymfocyterna och odlat dem utanför kroppen – in vitro – och genom blodtransfusion återinföra dem i patienter och på sätt stärka immunförsvaret. Behandlingsformen kallas immunoterapi och har inte medfört några biverkningar eftersom det handlar om kroppens eget material.
– Patienter som behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. Den genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år i genomsnitt till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl.
Forskarna har också upptäckt att det går att identifiera den första dränerande lymfkörteln till dottersvulster från en tumör – metastaser – och även dessa lymfkörtlar innehåller tumörreaktiva lymfocyter. Dessa körtlar kallas för metinel nodes och även i dessa fall kan man isolera och odla lymfocyterna in vitro och återge dem till patienten.
Kjell Dahl betonar att studien är begränsad, men även att indikationerna är goda. Nu går man vidare med bredare försök i en stor multicenterstudie i regi av företaget SentoClone som specialiserat sig på immunoterapi.
Avhandling: “Human colorectal cancer: Experimental staging and therapeutics”, Kjell Dahl, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kjell Dahl, specialistläkare i kirurgi
Tel: 08-616 23 94, 073-661 88 46
E-post: kjell.dahl@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
