Tema

Vattenanalys – en framtida metod för jordbävningsprognos?

Vi kan inte, och kommer aldrig, att kunna förhindra jordbävningar som är en av naturens mäktigaste och dödligaste krafter. Genom pågående forskning kan vi dock utveckla metoder för att skapa jordbävningsprognoser och kanske till och med kunna förutsäga jordbävningar. Det har visat sig att vattenkemin påverkas av jordbävningar. Varför sker dessa förändringar? Kan vi använda denna information för att göra jordbävningsprognoser? Dessa frågor besvarar Lillemor Claesson i en ny avhandling vid Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet.

Många av jordens mest befolkningstäta områden drabbas ofta av katastrofala jordbävningar. De ekonomiska resurserna i dessa områden är inte tillräckliga för att vidta förebyggande åtgärder, varför forskning om att förutsäga jordbävningar är av största vikt. Sverige ligger inte i ett jordbävningsaktivt område. Trots det har många av oss upplevt de katastrofala följder som en jordbävning kan få i och med tsunamin i Sydostasien 2004.

När forskarna undersöker och utvecklar metoder som kan användas för jordbävningsprognoser kan det göras genom studier av jordskorpans fysik eller kemi (dvs. hur jordskorpan rör sig innan, under och efter en jordbävning och om detta lämnar några kemiska spår). Av särskilt intresse är kemin i det vatten som cirkulerar i jordskorpan, eftersom skillnader i vattenkemin har påvisats i och med jordbävningsaktivitet.

Avhandlingen om vatten-berg interaktion i jordbävningsaktiva områden baseras på två övervakningsstudier av vatten i jordbävningsaktiva områden i Indien och på Island. Sommaren 2002 startades ett övervakningsprojekt på norra Island, vilket innebär vattenprovtagning av ett 1500 meter djupt borrhål. Stora koncentrationsförändringar av olika metallhalter uppmättes i vattnet innan och efter en magnitud 5.8-jordbävning. 2004 startades ett liknande vattenprovtagningsprogram i nordöstra Indien där ett 110 meter djupt borrhål provtas. Här har vi uppmätt koncentrationsförändringar i vattnet av olika ämnen (exempelvis natrium, kisel och kalium) innan och efter två jordbävningar med magnitud 5.

-En jordbävning behöver inte orsaka förändringar i vattnets kemi, men i min studie kunde vattenkemiska förändringar alltid kopplas till jordbävningar, berättar Lillemor Claesson.

Avhandlingens titel: Fluid-rock interaction in two seismically active areas: the Tjörnes Fracture Zone, northern Iceland and the Shillong Plateau, northeastern India.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Lillemor Claesson, doktorand vid Institutionen för Geologi och geokemi, Stockholms universitet. Mobil 0733-202819, tfn 08-164721, e-post lillemor.claesson@geo.su.se,

Vattenanalys – en framtida metod för jordbävningsprognos?

 lästid ~ 1 min