Artikel från Uppsala universitet
23 april 2007

Attraktiv partner ger kortare livslängd

Bra gener, uppväxtmiljö och kondition ger förutsättningar för ett långt liv, visar en studie på flugsnappare av Joanna Sendecka. Men för flugsnapparhonorna gäller det också att välja rätt partner. Attraktiva hanar är nämligen latare än andra, vilket ökar arbetsbördan för honorna och gör att de dör tidigare. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 27 april.


Joanna Sendecka har sökt svar på frågan varför vissa individer lever längre än andra genom att studera åldrande hos halsbandsflugsnappare på södra Gotland. Populationen, som består av 500 par, har studerats med hjälp av ringmärkning sedan 1980 och är därför idealisk för den här typen av undersökning.

Fåglar med hög status, det vill säga god kondition i kombination med bra gener och en gynnsam uppväxtmiljö, visade sig ha bättre förutsättningar för ett långt liv och bättre reproduktionsförmåga än andra.

– De honor som blev långlivade hade från födseln större kroppsstorlek och var mindre feta än de kortlivade, vilket tyder på att uppväxtvillkoren har en avgörande effekt. Det är möjligt att ett begränsat kaloriintag i början av livet gav dem längre livslängd, säger Joanna Sendecka.

Halsbandsflugsnappare med hög status känns igen på att de har en stor vit fläck i pannan, och avhandlingen visar att de honor som hade en far med stor pannfläck också blev långlivade. Däremot förkortades livslängden för de honor som valde storfläckade partners.

– De här honorna arbetar mer med matningen av ungarna, eftersom storfläckande hanarna är förhållandevis lata. Den ökade arbetsbördan leder till ökad dödlighet för honorna, förklarar hon.

Hur fåglarna prioriterar sin egen respektive sina ungars överlevnad då de fördelar sina resurser påverkar också livslängden i hög grad. När halsbandsflugsnapparna börjar åldras försämras bland annat deras immunfunktioner, och i det skedet väljer de flesta att satsa en stor del av sina sista resurser på en sista kull ungar och därmed förkorta sin egen livslängd. Det finns dock ett fåtal gamla individer som inte gör det.

– De här undantagen är svåra att förklara. De kan vara exempel på så kallade darwinska demoner, som försöker trotsa grundläggande teorier om det naturliga urvalet, säger Joanna Sendecka.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joanna Sendecka (på engelska), 018-471 26 62, 073-390 86 89, e-post: Joanna.Sendecka@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera