Tandförlust – ett socialt handikapp som påverkar livskvaliteten
Att förlora sina tänder kan upplevas som ett psykiskt trauma och få stora konsekvenser för livskvaliteten. Därför behöver tandläkare noga utvärdera vilken tandprotes som fungerar bäst för individen. I nuläget saknas det emellertid ett optimalt instrument som kan värdera individens livskvalitet i samband med behandling med tandproteser, så kallad protetisk behandling.
Det konstaterar övertandläkare och odont.lic. Ingrid Collin Bagewitz i avhandlingen “Prosthodontics, care utilization and oral health-related quality of life”, som läggs fram fredagen den 13 april vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Det finns stora individuella skillnader hur en person upplever förlusten av tänder och behovet att bära en protes. Deras upplevelse avgörs bland annat av åldern, det allmänna hälsotillståndet och den sociala bakgrunden. I svåra fall upplever individen både ett socialt och funktionellt handikapp som påverkar dess livskvalitet.
Hur stor påverkan protesen får kan dock vara svårt att avgöra med dagens mätinstrument. Ingrid Collin Bagewitz menar därför att instrumenten för oral hälsorelaterad livskvalitet behöver utvecklas och anpassas till protetiska behandlingar för att underlätta vårdplaneringen.
– Traditionellt sett har forskningen kring olika typer av tandproteser fokuserat på material och hållbarhet. Forskningen kring den patientbaserade utvärderingen av protetisk behandling behöver därför öka och förbättras, säger hon.
Ingrid Collin Bagewitz efterlyser också en större flexibilitet i tandvårdsförsäkringen så att den tar större hänsyn till individens behov.
– De patienter som upplever ett stort social trauma med en avtagbar protes borde få tandvårdsersättning för en fast, även om försäkringen endast ersätter en avtagbar vid den typ av skada patienten har.
Hennes avhandling bygger på svar på en enkät som 1998 skickades ut till knappt 2 000 personer i Skåne som var i åldern 50 till 75 år. Svarsfrekvensen var 66 procent. Syftet med studierna var bland annat att undersöka vilken påverkan orala proteser kunde ha på deltagarnas livskvalitet. Med studierna ville hon också undersöka vilka faktorer som spelar roll för deltagarnas upplevelse av sin munhälsorelaterade livskvalitet samt studera deras tandvårdsutnyttjande.
Studierna visar att individens sociala och dentala förhållanden och kostnaden för tandvård spelar en stor roll både för livskvaliteten och utnyttjandet av tandvård. Det finns exempelvis flera faktorer som kännetecknar individer som besöker sin tandläkare mindre än en gång per år. Till dessa hör låg utbildning, manligt kön, hög ålder, få tänder och avtagbar protes.
En majoritet av dessa personer menar också att kostnaden har stor betydelse när de väljer bort en regelbunden tandläkarkontakt. Men trots att de sällan utnyttjar tandvården är det ingen självklarhet att deras orala livskvalitet påverkas negativt. En anledning är att upplevelsen av livskvaliteten är mycket individuell, men för en majoritet av deltagarna hade antalet kvarvarande tänder stor betydelse för hur de värderade sin tandhälsa.
– Jag tolkar mina resultat att det är mer traumatiskt att förlora sina tänder jämfört med om patienterna får en avtagbar protes i stället för en fast, säger Ingrid Collin Bagewitz som också kan konstatera att en fast protes har stor betydelse för de patienter som bara har förlorat några få tänder.
– Det är viktigt för dem att protesen sitter fast medan patienter med få tänder har lättare för att acceptera en löstagbar protes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta på e-post Ingrid.Collin-Bagewitz@Skane.se.
