Mors dag enade Sverige
Seden att fira mors dag infördes delvis för att ena ett splittrat Sverige i början av 1900-talet. Gillis Herlitz vid institutionen för kulturantropologi och etnologi , Uppsala universitet, försvarar fredagen den 13 april sin avhandling där han beskriver hur och varför vi firar två amerikanska festseder – mors dag och Halloween.
Mors dag importerades från USA trots att diskussionerna vi denna tid gick som starkast om kvinnans frigörelse och kvinnlig rösträtt. Sverige var 1919 splittrat i en lång rad frågor kring försvar och politik. Klassklyftorna växte och rykten om revolution förekom. Modern kunde då framhållas som enande symbol, En mor hade alla, oavsett vad man tog för ställning i övriga frågor. Mor, hem och familj har varit centrala metaforer för hela samhället och argumenten kring mors dag har tagit fasta på just detta.
– Jag har kopplat firandet av mors dag till den allmänna synen på befolkningsfrågorna och funnit att i tider av låga födelsetal i landet, exempelvis 1910-talet och 1930-talet, fanns en grogrund för upphöjandet av moderskapet som den viktigaste kvinnliga uppgiften.
Begreppet tidsanda är centralt i avhandlingen. Halloween, som började firas i Sverige i slutet av 1900-talet, kan också förklaras utifrån tidsandan, särskilt tidens förtjusning i lek med bilder och färger och utvecklingen av upplevelseindustrin. Halloween är alltså inte en festsed enbart introducerad av affärsmännen, vilket många belackare anser, utan delvis en effekt av allmän internationalisering, bl a genom att människor rör sig över gränserna mer nu än tidigare
– Kritiken som riktats mot Halloween hittar också sin förklaring i tidsandan där många sett Halloween som en konkurrent till ljusen på gravarna, som en importerad festsed (“..har vi inga svenska seder eller .?”). I samklang med upplevelsens natur finns en risk eller möjlighet att Halloween snart inte längre uppmärksammas eftersom begreppet rutin naturligtvis står i konflikt med begreppet upplevelse.
Avhandlingen kastar ljus över den nödvändiga kopplingen mellan begreppen festsed, samhälle och tidsanda. En festsed säger någonting om det samhälle eller den grupp i vilken den uppmärksammas. Formen för festseden kan vara densamma över decennier vilket inte innebär att man i olika generationer ger den samma innehåll eller uppmärksammar den av samma skäl.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gillis Herlitz på tel: 018/ 51 99 95 eller 50 92 61, mobil: 070-6268693 eller e-post: gillisherlitz.konsultab@telia.com
