Hur säkra är beräkningar av utsläpp?

För att beräkna de mängder av olika ämnen som trafiken släpper ut, exempelvis kväveoxider, krävs kännedom om en lång rad data: Hastighet, utomhustemperatur, bränslesammansättning, fördelning mellan stads- och landsvägstrafik, fordonens motorvolym och avgasreningsklasser är bara några.

För att sådana beräkningar ska bli praktiskt möjliga används avgasmodeller, där ovanstående och flera variabler relativt enkelt kan matas in. Modellen levererar en beräkning av mängden och sammansättningen av de aktuella avgasutsläppen.

Olle Eriksson, nydisputerad doktor i statistik vid Linköpings universitet, har analyserat en del av en avgasmodell som utvecklats av EEA, European Environmental Agency, och som används brett inom EU.

– Jag ville se dels hur känslig modellen är för variationer i ingångsdata, dels hur stort genomslag osäkra ingångsdata får på utfallet.

Att osäkerheterna och därmed felkällorna kan vara många är kanske inte så konstigt.

– Ett exempel är hur man mäter hastigheten, med slangar tvärs över vägen. Om de hade legat över en annan del av vägen hade man inte registrerat exakt samma hastigheter. Hur stor inverkan har den variationskällan på de beräknade utsläppen?

Att ge ett generellt svar på vad som är bra och mindre bra i den modell han analyserat är inte möjligt, säger Olle Eriksson.

– Men jag diskuterar gärna förutsättningarna för hur man använder sådana modeller. Jag tror det är bra om man funderar på hur säkra resultaten av beräkningarna kan bli, ifall man arbetar med osäkra indata.

– Vi kanske helt enkelt måste vara lite mer ödmjuka inför det faktum att vi aldrig kan fånga den oerhört mångfacetterade verkligheten i en aldrig så sofistikerad modell.

Kontaktinformation
Olle Eriksson disputerade den 16 mars. Hans avhandling heter Sensitivity and uncertainty analysis methods, with applications to a road traffic emission model. Han nås på telefon 013-281437, och e-post: oleri@mai.liu.se