Ny studie kring flyktingars hälsa
Hur påverkas hälsan när man har tvingats fly från sitt hemland och måste anpassa sig till att leva i ett nytt land? Frågan står i fokus i en ny forskningsstudie av Kerstin Samarasinghe, legitimerad sjuksköterska och adjunkt i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad*.
– Flyktingarna kommer ofta från en kultur där familjen står i centrum och omställningen blir stor när de plötsligt hamnar i vår svenska individbaserade kultur. Vad händer med deras familjeidentitet då?
För att ta reda på hur den kulturella övergångsperioden upplevs har Kerstin Samarasinghe intervjuat tio flyktingfamiljer från olika länder, som bott i Sverige alltifrån fyra till 18 år.
– Eftersom jag var särskilt intresserad av att undersöka hur familjernas hälsa kan främjas intervjuade jag även 34 sjuksköterskor inom primärvården, berättar Kerstin. Vårdcentralernas sjuksköterskor är i regel en asylsökande familjs första kontakt med vården, varför deras perspektiv på flyktingarnas anpassning var viktigt.
I sin studie intervjuade Kerstin även tio språk- och kulturtolkar, som alla var anlitade inom primärvården, och härstammade från samma länder som flyktingfamiljerna i den tidigare studien.
– Av intervjuerna framgick att familjerna lever under stress stora delar av omställningen till svenska förhållanden. Familjerollerna förändras, vilket inte sällan leder till skilsmässor och till konflikter mellan barnens nya sätt att vara och föräldrarnas gamla sätt, då föräldrarna inte anpassar sig lika snabbt, förklarar Kerstin. För att må bra måste familjen känna att den behåller en viss stabilitet och kontroll, även om rollerna förändras.
– Det handlar om att anpassa sig till det nya landet, men att ändå inte förlora sin identitet.
Kerstin konstaterar att sjuksköterskorna behöver arbeta hälsofrämjande med hela flyktingfamiljen. Hon föreslår att en sjuksköterska samlar familjemedlemmarna för ett samtal om hur deras roller såg ut i hemlandet, och om hur den familjeidentiteten fortfarande kan gälla i det nya landet – trots att mycket runt omkring dem har ändrats.
– Det är även viktigt att primärvården samverkar med kommuner och etniska organisationer. Sjuksköterskan ska inte bara lämna flyktingfamiljen åt sitt öde med arbetsförmedling, socialförvaltning och annat efter det första mötet, utan kan istället fungera som en koordinator mellan de olika instanserna, menar Kerstin.
*Kerstin disputeade den 30 mars vid institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Kerstin Samarasinghe, 044-20 40 39, 073-904 14 87