Gränsöverskridande samarbete för innovation
Företagens jakt på nya idéer, produkter och tjänster kräver ständigt nya grupperingar och koalitioner över ämnesgränserna. Dessutom behövs tekniska lösningar för att underlätta kommunikationen och knyta samman personer över stora avstånd. Men för att skapa en så gynnsam miljö som möjligt för innovationer är det kanske dags att tänka om. I en ny avhandling från Luleå tekniska universitet föreslår Marita Holst en utvidgad syn på samarbetsmiljön i gränsöverskridande grupper. Detta gör det möjligt att ta hänsyn till det sociala samspelet i gruppen såväl som de tekniska detaljerna när informations- och kommunikationsstöd designas och utvecklas.
Ett företags konkurrenskraft är ofta beroende av en ständig utveckling av nya produkter och tjänster. Genom att sätta samman personer med olika kompetens, så kallade gränsöverskridande grupper, skapas förutsättningar att tänka nytt och skapa innovationer. I vår allt mer globaliserade värld arbetar gruppens deltagare över stora avstånd, vilket i sin tur ställer stora krav på informations- och kommunikationsteknik. Under vilka förutsättningar gränsöverskridande grupper verkligen arbetar har varit lite av ett oskrivet blad och ofta tas enbart hänsyn till det tekniska behovet för att underlätta gruppernas samarbete.
Marita Holst har i sin forskning börjat från andra hållet och undersökt hur kunskap skapas och delas i dessa gränsöverskridande grupper, som ett inledande steg för att skapa ett bättre IT-stöd.
– Gränsöverskridande grupper blir allt vanligare. Det räcker inte längre att skapa ett optimalt tekniskt system. Det är också viktigt att ställa frågor om hur kunskapsdelning och kunskapsskapande ser ut i den aktuella gruppen och hur deras situation påverkar behovet av IT-stöd, säger Marita Holst.
I doktorsavhandlingen Enabling boundary-crossing collaboration for innovation – Issues for collaborative working environments visar Marita Holst att det finns tre saker som är viktiga att ta hänsyn till när en samarbetsmiljö skapas. Processer för kunskapsintegrering, förståelse för behovet av IT-stöd samt IT-stöd. Dessa delar bildar en dynamisk treenighet – förändras förutsättningarna i en del påverkas de andra delarna.
– Om det uppstår kommunikationsproblem i en grupp som använder ett visst IT-stöd förändras behovet. Då behövs i stället ett IT-stöd som möjliggör en direkt dialog, en gemensam plats för att rita och diskutera, trots att några av deltagarna sitter på andra sidan jordklotet, säger Marita Holst.
– Det kan till exempel vara viktigt att de förändringar som görs kan ses direkt av alla så att man inte “arbetar förbi varandra”, och att det går att spara olika varianter på den skissade idén. Ett sådant IT-stöd ger gruppen en helt ny arbetssituation där kunskaper kan delas på ett sätt som inte var möjligt utan det nya stödet. Behovet påverkar IT-miljön som påverkar möjligheten att skapa ny kunskap, och så vidare.
Samarbetsmiljön är alltså ett system som ständigt förändras beroende på vilka aktiviteter som sker där. Den nya helhetssynen gör att det är möjligt att förstå och skapa hela samarbetsmiljön, inte bara teknikstödet. Genom at designa både själva grupprocessen och IT-stödet kan goda förutsättningar ges för kreativa samarbeten.
Marita Holst är född i Kiruna men har bott i Luleå i större delen av sitt liv. Hon tog sin magisterexamen i informatik vid Luleå tekniska universitet 2001 för att sedan gå direkt vidare till forskarstudier.
Den 7 mars försvarar hon sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Marita Holst, tel. 0920-49 24 53, 070-646 54 14, marita.holst@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
