Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 februari 2007

Datorgrafik inte alltid bra underlag för beslut

Kvantitativ information är mycket svår att uppfatta i 3D-visualiseringar på datorskärm, vilket kan leda till att beslutsfattare missar relevant information. Det visar Camilla Forsell i sin avhandling i informationsvetenskap som hon försvarar vid Uppsala universitet den 9 februari.

Hur bör information visualiseras datorgrafiskt för att vara användbar för beslutsfattare? Denna fråga ställer Camilla Forsell i sin avhandling som är en del av ett samarbete mellan forskare vid enheten för människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet och Försvarshögskolan i Stockholm. För att en visualisering ska vara användbar ska relevant information kunna uppfattas och tolkas korrekt på ett minimum av tid. Användaren ska inte behöva flytta blicken fram och tillbaka mellan två objekt på en datorskärm upprepade gånger innan han eller hon kan uppfatta eventuella skillnader mellan dem. Tiden för beslutsfattande ökar då markant och i värsta fall uppfattas inte informationen över huvud taget.

Många arbetar idag i informationsrika miljöer där informationen presenteras på stora displayer, som en vanlig 19 tums skärm, och även tredimensionellt (3D). Men vår förmåga att se detaljerat är begränsad till en mycket liten del av ögat. Det innebär att det krävs många blickförflyttningar för att söka av en stor display. Dessutom är vår uppfattning av 3D-information inte en korrekt avbildning av vad som faktiskt visas. Information presenterad “inåt” i djupet i en datorgrafisk bild blir förvrängd, vilket innebär att vi lider av en “informationsblindhet” för kvantitativa egenskaper.

– För att vi till exempel ska uppfatta en skillnad i storlek mellan två objekt måste skillnaden vara mycket stor, vilket i praktiken är oanvändbart. Kvalitativa egenskaper uppfattas däremot på ett korrekt sätt, säger Camilla Forsell.

Resultaten visar på en generell svårighet att avbilda kvantitativ information. Det gäller även för stora 2D-visualiseringar. Detta medför att viktig information inte ska avbildas som fina skillnader i storlek, lutning eller kurvatur.

– Alla sådana visualiseringar måste anses ineffektiva eftersom användarnas uppfattning, dvs beslutsunderlag, kommer att vara osäkert och felaktigt.

I avhandlingen presenteras också en ny typ av 3D-visualisering som på ett effektivt sätt kan förmedla information ur ett datamaterial med många dimensioner. Camilla Forsell presenterar också en kompletterande metod för att utvärdera användbarhet genom att mäta antalet blickförflyttningar som behövs för att lösa en uppgift.

Bildtext: Bilden visar ett datalandskap som visualiserar abstrakt information. De kvalitativa egenskaperna är lätta att se, t ex var toppar och dalar befinner sig, att övergångarna mellan dem är rundade etc. De kvantitativa egenskaperna, däremot, går inte att se, t ex om toppar har en cirkulär eller elliptisk bas, om deras höjd överskrider deras vidd etc

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Camilla Forsell, 018-471 28 45, 070-953 22 82, e-post: Camilla.Forsell@dis.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera