Man föds till kvinna och man blir det
Resultaten i Monica Peterssons avhandling “Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv” visar att könsmönster i skolämnet hem- och konsumentkunskap är dynamiska och komplexa, något som ledde till att två teoretiska modeller har utvecklats.
Aktuell genusforskning utgår ofta från att sociala och kulturella faktorer avgör vilka könsmönster som framträder och meningen “man föds inte till kvinna, man blir det” har varit bärande för ett socialt perspektiv. I denna studie är utgångspunkten “man föds till kvinna (eller man) och man blir det”. Detta innebär en integration mellan ett biologiskt och ett socialt/kulturellt perspektiv. De flesta föds med kvinnligt eller manligt kön och behåller det genom livet, men de fysiska och sociala uttryckssätt och livsvillkor som kopplas till respektive kön är däremot socialt konstruerade.
Studiens utgångspunkt är att genus är en föreställning, en icke-materiell form som bör skiljas från den fysiska kroppen som är materiell. Detta innebär att den fysiska kroppen är både utgångspunkt för och åtskild från “genus”. I denna begreppsram beskrivs hur elever i hem- och konsumentkunskap skapar och navigerar föreställningen genus för att forma sitt agerande relaterat till kön. Resultat visar att både flickor och pojkar agerar enligt ett spektrum av handlingsmönster och variationer finns på individnivå.
Undervisningsmiljön i hem- och konsumentkunskap är traditionellt kvinnlig och detta har olika mening för flickor och pojkar. Lektioner i den ordinarie, kvinnligt kodade kontexten, präglas av vissa normer. Flickor tar ansvar och är ordningsamma, medan pojkar inte får “dukta sig” dvs. vara duktiga eller agera “omanligt”. Denna kontext är “säker mark” för flickor, men “minerad” för pojkar. När lektionskontexten utgör en kocktävling som pedagogisk metod, omvandlas normer och regler i det rum där hem- och konsumentkunskap utspelar sig i. Som följd av detta förändras även elevernas agerande. Marken blir “säker” även för pojkar som tillåts att vara duktiga och utföra det som i den ordinarie kontexten anses “omanligt”. Undersökningen visar att det är utförandeformen för handlingar som skiljer sig och här är kontextens “könskodning” avgörande. Ytterligare ett resultat är att det som ytligt verkar vara jämställt t.ex. att flickor och pojkar samarbetar och utför gemensamma arbetsuppgifter, följer traditionella könsmönster när en närmare granskning görs.
De teoretiska modellerna som utvecklats har betydelse för framtida forskning, eftersom de gör det möjligt att analysera människors agerande på ett mer nyanserat sätt. Modellerna kan också tillämpas på andra kontexter och dimensioner, t.ex. klass eller etnicitet och på annat ämnesinnehåll.
Avhandlingens titel: Att genuszappa på säker eller minerad mark. Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv.
Disputation: Fredagen den 16 februari 2007, kl. 13.00 i Margareta Huitfeldts Auditorium, Institutionen för mat, hälsa och miljö, (MHM), Pedagogen, Hus C.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monica Petersson monica.petersson@ped.gu.se 031/786 4223
