Sverige saknar ett jämställt rättssystem

Att uppnå ekonomisk jämställdhet mellan mån och kvinnor är en stor utmaning för alla länder. Sverige har utifrån ett politiskt och ett legalt perspektiv angripit problemet – kvinnor har frigjort sig ekonomiskt från familjen genom att förvärvsarbeta. Männen har samtidigt uppmuntrats utföra en större del av det icke avlönade arbetet, speciellt dela föräldraledigheten, för att minska den dubbla arbetsbörda kvinnorna får bära.

I Laura Carlsons avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, jämförs det svenska förhållningssättet till ekonomisk jämställdhet med hur frågan om jämställdhet och diskriminering hanteras inom EU, Storbritannien och USA. De fyra rättssystemen analyseras också utifrån hur rättsskipningen har utvecklats ifråga om skadestånd, advokatarvoden samt rättsliga begränsningar inom könsdiskrimineringsområdet. Resultaten är nedslående för Sveriges del.

Överenskommelser snarare ån lagstiftning

Jämförelsen mellan de olika rättssystemen år också intressant utifrån hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter ser ut i de olika länderna. I Sverige har åtgärder genomförts inom den svenska arbetsmarknadsmodellen, där den mekanism som prioriteras är överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, snarare än lagstiftning. Ur detta perspektiv har bland annat de svenska kollektivavtalen granskats vad gäller regleringar av föräldraledigheten.

Andra faktorer som påverkar jämställdheten i det svenska samhället är de ramar som EG-rätten drar upp, särskilt de direktiv som rör likabehandling och lika lån, som styr de svenska rättsreglerna och svensk rättspraxis.

Måste ta diskriminering på allvar

I Storbritannien har på senare tid tyngdpunkten legat på något som benämnts familjevänlig arbetsplats. Till viss del försöker man uppnå det genom flexibla anställningsvillkor som ger de anställda större frihet att påverka arbetstider vilket underlättar arbetstagarnas vardag. I USA har fokus legat på diskriminerande beteende som ett socialt fenomen. Där är frågan om att kunna kombinera arbete och familj en tämligen ny företeelse inom lagstiftningen.

– Slutsatserna i denna avhandling är att Sverige bör ompröva sitt sätt att rättsligt angripa jämställdhetsproblem i allmänhet och diskrimineringsfrågor i synnerhet genom att förbättra den reella möjligheten att få sin sak prövad i det svenska rättsystemet, säger Laura Carlson.

– Dessutom bår man omvärdera fackföreningarnas roll på området och den svenska modellen i syfte att underlätta fär drabbade att med framgång kunna fära talan mot könsdiskriminering, fortsätter hon.

Laura Carlson är doktorand vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har en jur kand från Uppsala universitet, en J.D. från University of Minnesota Law School (USA) och en fil kand från Carleton College med historia som huvudämne. Dessutom har hon skrivit boken “American Business Law: A Civil Law Perspective” (Iustus 2004). Vid Stockholms universitet undervisar hon i kursen “American and English Business Law” och vid Södertörns högskola i kursen “Jämställdhetskunskap.”

Disputationen åger rum fredagen den 26 januari kl. 10.00 i De Geer-salen i Geo-vetenskapens hus, vid Stockholms universitet. Opponent är professor Clare McGlynn, Durham University, England.

Lås mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se.

Ytterligare information
Disputationen äger rum fredagen den 26 januari kl. 10.00 i De Geer-salen i Geo-vetenskapens hus, vid Stockholms universitet. Opponent är professor Clare McGlynn, Durham University, England.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se.

Ytterligare information

Kontaktinformation
Laura Carlson nås helst på laura.carlson@juridicum.su.se eller mobil 070 -171 12 29. Du kan åven kontakta redaktör Suzanna Nilson, 070-422 57 11, suzanna.nilson@juridicum.su.se.