Artikel från Stockholms universitet
11 januari 2007

Stockholms universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala: Sexuella kontakter utanför hemorten gör det svårt att stoppa spridningen av klamydia

Forskare vid Stockholms universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Smittskyddsenheten i Luleå har med hjälp av data från så kallad kontaktspårning visat att personer som har sexpartner utanför sina egna län kan göra det svårare att stoppa spridningen av klamydia. Enligt forskarna är det bästa sättet att nå dessa personer samverkan inom hälso- och sjukvården över läns- och nationsgränserna.

Inom forskningen om sexuella nätverk används ett begrepp som kallas för “bryggor”, det vill säga individer som länkar ihop delar av nätverket som annars skulle ha varit mycket långt ifrån varandra. Dessa bryggor fungerar som en slags genvägar och ökar spridningen av veneriska sjukdomar, däribland klamydia, som i dag är Sveriges vanligaste könssjukdom och bland annat kan leda till sterilitet.

– Ett sätt att stoppa spridningen, eller i alla fall bromsa den, kan vara att hitta dessa personer och hindra dem från att sprida smittan. På så sätt kan nätverket brytas sönder, säger Monica K Nordvik, doktorand vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Enligt smittskyddslagen måste den person som är smittad lämna uppgifter om vilka som smittan kan ha kommit ifrån och om vilka som kan ha smittats vidare. All undersökning, vård och behandling är kostnadsfri. Den smittade är också skyldig att genomgå de undersökningar och behandlingar som behövs.

– Enligt vår kartläggning, som baseras på data från Värmlands län, var det ungefär åtta procent som hade sexpartners både inom och utanför det egna länet. I princip hela Sveriges befolkning finns i nätverket och det finns kopplingar till 17 andra länder under ett års tid, säger Monica K Nordvik, doktorand vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet.

Forskarna hade hoppats att de personer som hade sexuella kontakter både i och utanför länet skulle kännetecknas av faktorer som gör dem möjliga att identifiera som en högriskgrupp, till exempel skillnader i ålder eller social status.

På så sätt skulle det vara möjligt att utforma målgruppsanpassade informationskampanjer. Så var dock inte fallet.

– Det är den nedslående delen av våra resultat. Vi hade hoppats kunna hitta nya metoder för att minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, men det visade sig i det här fallet vara svårt. Vi anser dock att det krävs effektiva insatser för att spåra partners och förebygga smittspridning mellan olika geografiska områden, säger Monica K Nordvik.

– För att effektivisera kontaktspårningen krävs ökat samarbete och samordning både på lokal och nationell nivå, säger Björn Herrmann, mikrobiolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Artikeln “Spatial Bridges and the Spread of Clamydia: The Case of a County in Sweden” har publicerats i januarinumret av den amerikanska tidskriften Sexually Transmitted Diseases.

Kontaktinformation
Monica Klinovoj Nordvik, doktorand,
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
tfn 08-16 17 22, mobil 0739-37 74 62, e-post monica.nordvik@sociology.su.se

Björn Herrmann, docent, mikrobiolog, Akademiska sjukhuset, Uppsala, mobil 070-699 39 52, e-post bjorn.herrmann@medsci.uu.se

För bilder på författarna kontakta
Maria Erlandsson, Stockholms universitet
tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera