Konferenser inget nytt fenomen – Ny avhandling om kvinnokonferenser i Stockholm kring sekelskiftet 1900
I en ny avhandling belyser historikern Lovisa af Petersens vid Stockholms universitet hur en grupp kvinnor kring sekelskiftet 1900 försökte finna ett uttrycksmedel för att flytta gränsen mellan den privata och den offentliga sfären. Medlet för att nå offentlighet blev kvinnokonferenser.
I Lovisa af Petersens avhandling vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, lyfts en försummad del av den svenska kvinnorörelsen fram: organiseringen av de kvinnor som inte hade ett uttalat feministiskt budskap. Utgångspunkten är tre stora kvinnokonferenser som arrangerades av den då största kvinnoorganisationen i landet, Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
Sekelskiftet 1900 var en period då många kvinnor började framträda i offentliga sammanhang och ställa krav på förändrade förhållanden för kvinnor som grupp. Konferensformen blev idealisk för att samla och synliggöra frågorna och för att visa upp sig för omvärlden. Med hjälp av internationalismen visade man upp att kvinnor över hela världen var utsatta för samma problem och höll ihop för att lösa dem.
– Kvinnokonferenserna blir det prisma genom vilket ett större historiskt skeende belyses – hur den borgerliga kvinnorörelsen formerades och framträdde i offentligheten under moderniseringsprocessen. Förutom genus och klass blir begrepp som offentlighet och modernitet också viktiga, säger Lovisa af Petersens.
Avhandlingen handlar om de idéer och fakta om samtida sakförhållanden som presenterades vid kvinnokonferenserna, men även om symboler, fester, kläder och känslolägen för att ge en komplex bild av kvinnorörelsens strategier. Internationalismen lyfts fram som en viktig del i svenska kvinnors formering för offentlighet.
– Den erbjöd en idé som var full av idealism och drömmar om en bättre värld och där kvinnors vänskap och kärlek till varandra bildade en kravlös fond att luta sig emot. Den kollektiva identiteten av vänskap och systerskap gav stor tillfredsställelse; känslodemonstrationerna gav styrka. Dessutom gav internationalismen möjligheter för de resursstarka kvinnorna att resa och se världen, debattera och få en plats i en internationell offentlighet. Detta blev en av vägarna i formeringen för offentlighet, säger Lovisa af Petersens.
Avhandlingens titel: Formering för offentlighet: Kvinnokonferenser och Svenska Kvinnornas Nationalförbund kring sekelskiftet 1900.
Mer information:
Lovisa af Petersens (född 1967) är verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Hon nås på tfn 073-676 34 40, 08-640 84 15, e-post lovisa.petersens@historia.su.se
För bild på Lovisa af Petersens, kontakta Stockholms universitets pressnummer, tfn 08-16 40 90.
