Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 december 2006

EU-stöd till forskning om åderförkalkning resp för tidigt födda barn

Kan vaccin, antikroppar och andra medel som stärker kroppens immunsystem hjälpa mot åderförkalkning? Och hur ska man på bästa sätt ta hand om mycket för tidigt födda barn, så att färre av dem får hjärnskador?Det är två angelägna medicinska frågor, som två olika forskargrupper vid Lunds universitet ska studera inom ramen för två stora EU-projekt.

Åderförkalkning (ateroskleros) är huvudorsaken till de flesta fall av hjärtinfarkt och stroke. Sjukdomen beror på inflammation, bindvävsärr och sprickor på blodkärlens insida.
De senaste årens forskning har visat att sjukdomen kan hejdas om kroppens eget försvar inom immunsystemet stimuleras på rätt sätt. De forskare från universitetets institution för kliniska vetenskaper i Malmö som nu fått EU-anslag – Harry Björkbacka, Gunilla Nordin Fredrikson och Jan Nilsson – tillhör de ledande i världen när det gäller att utveckla vaccin för behandling av ateroskleros. Nya läkemedel byggda på denna princip kan väntas inom den närmaste 5-10-årsperioden.

Även neonatal- (nyföddhets-) forskarna vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund är internationellt framstående. De har länge arbetat för att förbättra vården av barn födda mer än tre månader för tidigt, före den 28e levnadsveckan. Att ha en så lugn miljö som möjligt utan starka ljus och buller, och att störa barnen så lite som möjligt vid provtagningar och annan vård, har visat sig ge goda resultat.
Hälften av dessa extremt för tidigt födda barn klarar sig utan skador, men de andra drabbas av hjärnskador med olika följder. I lindrigare fall handlar det om uppmärksamhetsproblem och något sänkt intelligensnivå, i svårare fall om synproblem och CP-skador.
EU-projektet, där Lena Hellström-Westas, Vineta Fellman och David Ley representerar Lund, går ut på att jämföra vården i de deltagande länderna. Man vill också se om markörer i blod och urin kan göra det lättare att bedöma risken för hjärnskador, och om nedkylning är ett möjligt behandlingssätt.

Fem forskargrupper i Sverige, Holland och England samt tre företag ingår i ateroskleros-projektet, som fått namnet IMMUNATH. Dess sammanlagda anslag är 23 milj kr, varav Lunds universitet fått 3 milj kr.
I NEOBRAIN, projektet om för tidigt födda barn, ingår forskargrupper och företag från åtta europeiska länder samt Nya Zeeland. Projektets sammanlagda anslag är nära 30 milj kr, varav Lunds universitet fått 1,5 milj kr.

Kontaktpersoner för aterosklerosprojektet är Jan Nilsson, jan.nilsson@med.lu.se och 0733/391230, eller Harry Björkbacka, 040/391205, harry.bjorkbacka@med.lu.se.
Kontaktpersoner för projektet NEOBRAIN är Lena Westas, lena.westas@skane.se och 0733-916330, eller Vineta Fellman, 0733 498 003, Vineta.Fellman@med.lu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera