Tema

Får individen bestämma själv över sin egen kropp?

Vem har rätt att bestämma över den enskildas kropp? Vad finns det för föreställningar kring den könade kroppen och hur påverkar dessa föreställningar individens självbestämmanderätt? Erika Alm tar i sin avhandling fasta på talet om kroppen i tre statliga offentliga utredningar från slutet av 1960-talet och mitten av 1970-talet. Utredningarna behandlar ämnen som fastställande av könstillhörighet, abort och sterilisering. Med fokus på de antaganden om kropp, kön och begär som synliggörs i utredarnas resonemang visar avhandlingsförfattaren hur komplext och mångtydigt talet om kroppen är.

Det svenska 1960- och 1970-talet brukar beskrivas som en tidsperiod när man börjar tala om individens fri- och rättigheter. Utredarna karaktäriserar de egna lagförslagen som progressiva och moderna. De tar tydligt avstånd från de tidiga lagstiftningarna kring sterilisering och abort som satte statens intresse av att kontrollera medborgarnas reproduktion före individens självbestämmanderätt. Men frågan om individens rätt att bestämma över den egna kroppen är i sig en fråga om tolkning. I vissa sammanhang måste man, enligt utredarna, ta hänsyn till andra värden och intressen än individens.

Till exempel anses det viktigt att alla individer har ett entydigt kön – att alla de tecken som antyder hennes könstillhörighet pekar i samma riktning – för att undvika administrativt krångel och socialt utanförskap. Individens rätt att bestämma över den egna kroppen är ofta avhängig av att det finns experter som stödjer hennes beskrivning av den egna situationen. I samtliga utredningar uttrycks en tanke om att det är samhällets uppgift att se till att individen inte fattar ett beslut som hon sedan ångrar.

Jämsides med det historiska perspektivet driver avhandlingsförfattaren ett teoretiskt projekt. Med utgångspunkt i begreppsparet form och materia, och den betydelse som materiebegreppet har hos den amerikanska teoretikern Judith Butler, söker Erika Alm sätt att tala om kroppen som utmanar självskrivna motsatspar mellan kropp och själ, inre och yttre, biologiskt och socialt, arv och miljö etc. Särskilt intressant i detta sammanhang är formbegreppet, som i vardagsspråket ofta används när vi talar om kroppen.

Avhandlingens titel: ”ett emballage för inälvor och emotioner” Föreställningar om kroppen i statliga utredningar från 1960- och 1970-talen.
Disputationen äger rum fredagen den 15 december 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Erika Alm, tel. 031-773 43 59 (arb.),
031-19 94 03 (hem), e-post erika.alm@idehist.gu.se
Avhandlingen kan beställas direkt från avhandlingsförfattaren.
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Får individen bestämma själv över sin egen kropp?

 lästid ~ 1 min