Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 november 2006

Biobränslen missgynnar skogsväxter

När biobränslen skördas efter slutavverkning blir miljön för torr och ljus för många skogslevande växter- Skogsbränslen bör användas men på ett klokt sätt, säger Marcus Åström, som disputerar vid Umeå universitet den 8 december.

Hans forskningsresultat visar att växters reaktion på avverkning påverkas av hur mycket skogsmarken lutar och om skogsbränslen tas ut. Ett stort antal växter försvinner i sydvända sluttningar eftersom de blir alltför ljusa och torra efter avverkning. I nordvända och mer skuggiga sluttningar missgynnas inte lika många arter. Tvärtom kan sådana sluttningar bli artrikare eftersom hyggesväxter trivs där. Marcus Åströms resultat visar också att uttag av skogsbränslen, såsom grenar och trädtoppar, efter slutavverkning missgynnar växter som kräver fukt eller lever på ved samt döda växtdelar, s.k. förna. Detta beror antagligen på att antalet livsmiljöer minskar för ved- och förnalevande arter, att skyddet mot uttorkning minskar och att störningarna ökar på hyggen där man tar tillvara på skogsbränslen.

Marcus Åström har inte hittat några rödlistade arter i de provytor som han har undersökt. Sådana arter är beroende av skuggiga och fuktiga skogsmiljöer som är rika på död ved och de överlever normalt inte när träden försvinner. Det är därför inte troligt att deras överlevnad påverkas särskilt mycket när skogsbränsle tas ut efter avverkning. Däremot kommer fuktighetskrävande samt ved- och förnalevande arter som idag är vanliga och som har goda chanser att överleva avverkning att bli ovanligare efter skogsbränsleuttag. Därför är det är särskilt viktigt att ta naturhänsyn i bestånd och landskap där skogsbränsle skördas, bland annat genom att skapa och skydda grov död ved. Skogslandskapet bör inte heller dammsugas på skogsbränsle utan grenar och toppar bör skördas endast i typiska produktionsbestånd.

– Eftersom fuktighetskrävande arter generellt klarar sig bättre efter avverkning i skuggiga miljöer, exempelvis nordvända sluttningar, kan det vara klokt att koncentrera naturhänsynen dit. Trots negativa effekter på växternas mångfald erbjuder skogsbränsle en möjlighet att minska samhällets beroende av fossila bränslen och den globala uppvärmning som följer, säger Marcus Åström.

Marcus Åström kommer ursprungligen från Sundsvall. Efter disputationen flyttar han till Kramfors för att arbeta på Skogsstyrelsen.

Fredagen den 8 december försvarar Marcus Åström, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Aspects of heterogeneity: effects of clear-cutting and post-harvest extraction of bioenergy on plants in boreal forests.
Svensk titel: Effekter av slutavverkning och skogsbränsleuttag på växters mångfald. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal Björken, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Fakultetsopponent är Dr. Katherine Frego, University of New Brunswick, Kanada.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marcus Åström
Landskapsekologigruppen,
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
Umeå universitet,
Tel: 090-786 60 92
E-post: marcus.astrom@emg.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera