Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 oktober 2006

Socker lurar vita blodkroppar att inte äta nedkylda blodplättar

Nedkylda blodplättar går inte att använda vid blodtransfusion, eftersom vita blodkroppar snabbt äter upp dem. Men sockerarten galaktos kan lura de vita blodkropparna att inte förstöra blodplättar som under några timmar förvarats i kyla. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I samband med operationer kan det bli nödvändigt att ersätta förlorade blodplättar genom transfusion. Blodplättarna är en färskvara som måste användas inom en vecka. Till skillnad från alla andra blodprodukter är det inte möjligt att förvara blodplättar i kylskåp.
– Det har länge varit en gåta varför kylskåpsförvarade blodplättar inte går att använda, men andra forskare har nyligen upptäckt att blodplättarnas yta förändras när de kyls ner, säger Emma Josefsson.

Blodplättar är en celltyp i blodet som stoppar blödning genom att koagulera. När ett blodkärl skadats stimuleras blodplättarna av bland annat ett protein som kallas von Willebrand faktorn. Blodplättarna klumpar då ihop sig för att stoppa flödet. På blodplättarnas yta sitter en mängd receptorer som känner igen faktorn. När blodplättarna kyls samlas dessa receptorer i grupper på cellernas yta.
– På receptorerna sitter en sockerart som kallas GlcNAc. När receptorerna klumpar ihop sig på blodplättens yta känner vita blodkroppar igen sockret. Blodplätten identifieras som icke önskvärd och äts upp av den vita blodkroppen, säger Emma Josefsson.

Avhandlingen beskriver hur ett annat socker, galaktos, kan lägga sig över GlcNAc så att de vita blodkropparna inte känner igen blodplättar som kylts en kort tid.
– Vi kylde isolerade blodplättar under två timmar och tillförde sedan galaktos. När vi lät blodplättarna cirkulera i möss överlevde betydligt fler av dem som var behandlade med galaktos. Man kan säga att de vita blodkropparna förlorade sin aptit, säger Emma Josefsson.
Efter ett dygn levde fortfarande ca 80 % av blodplättarna med galaktos. Då hade mer än hälften av de kylda blodplättar som inte behandlats med galaktos dött.

Vid en längre tids nedkylning av musblodplättar i plasma hjälpte det inte att blockera med galaktos.
– Förlängd nedkylning leder till fler förändringar på blodplättsytan. Det tyder på att ytterligare mekanismer kan vara involverade vid bortförandet av nedkylda blodplättar från cirkulationen, säger Emma Josefsson.

Forskarna undersöker nu om ytterligare en sockerart skulle kunna lura de vita blodkropparna att tillåta blodplättar som kylts längre.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Role of GPIba Clustering and N-linked Carbohydrates in the Clearance of Refrigerated Platelets

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emma Josefsson, farmaceutisk biovetare, telefon: 073-374 70 21, e-post: ejosefsson@rics.bwh.harvard.edu

Handledare:
Professor Claes Dahlgren, telefon: 031- 342 46 83, e-post: claes.dahlgren@microbio.gu.se
Professor Karin Hoffmeister, e-post: khoffmeister@rics.bwh.harvard.edu

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera