Utbyte av läkemedel mer effektivt än höjda egenavgifter

Den 1 oktober 2002 infördes nya regler om utbyte av läkemedel. Det innebär att apotekspersonalen byter ut det läkemedel som läkaren ordinerat mot det billigaste av de läkemedel som har samma verksamma innehåll och som anses likvärdiga. Patienten kan välja att ändå köpa det läkemedel som läkaren skrivit ut, men får då själv stå för mellanskillnaden.
– Samhällets kostnad för läkemedel stiger inte längre i samma omfattning som förut och vi kan se att också patienterna tjänat på förändringen. Deras genomsnittliga kostnad för läkemedel har till och med sjunkit något, säger Karolina Andersson.

I sin avhandling har Karolina Andersson studerat apotekets försäljnings- och leveransstatistik. Hon har jämfört effekter av olika läkemedelsreformer som genomförts i Sverige de senaste 20 åren. Resultaten visar att de flesta läkemedelsreformerna mellan åren 1986 och 2000 inte gav någon långvarig effekt.
– Vi fick en tillfälligt bromsad kostnadsökning när staten införde ett nytt förmånssystem 1997 men efter bara några få år ökade kostnaden lika snabbt igen, säger Karolina Andersson.

Tre av reformerna innebar att patienten själv skulle betala en större del av priset, men den förändringen hjälpte inte heller mot kostnadsökningen.
– Patienterna kan ofta inte påverka vilka läkemedel som läkaren skriver ut och det är också svårt för de flesta patienter att vara medvetna konsumenter när det gäller läkemedel. Innan apoteket blev ålagt att informera om möjliga alternativ kunde patienten inte byta till ett billigare preparat utan att läkaren ändrade ordinationen, säger Karolina Andersson.

Den senaste reformen från 2002 fungerar fortfarande väl. Enligt studien kan många patienter tänka sig att betala lite extra för att behålla sitt orginalläkemedel, men om mellanskillnaden är mer än 50 kronor går de flesta med på att byta läkemedel.

Det är bara äldre läkemedel som förlorat sina patent som kan bytas ut mot likvärdiga preparat med ett lägre pris. Avhandlingen visar att läkarna skriver ut mer av de utbytbara läkemedlen sedan reformen genomfördes 2002. Försäljningen av de nyare preparaten har inte ökat i samma omfattning.
– Reformen gör det lättare för läkarna att vara kostnadsmedvetna. Tidigare var de tvungna att hålla reda på vilka produkter som var billigast men nu behöver de bara ha koll på vilka läkemedel som är utbytbara. Dessutom tycks läkemedelskommittéerna och landstingen ha lyckats bra med att föra ut sitt budskap, säger Karolina Andersson.

Mest positivt inställda till reformen är de offentligt anställda läkarna. Enkätsvar från nästan 900 läkare i Västra Götaland visar att de privatpraktiserande läkarna är mer skeptiska.

Subventionerade läkemedel på recept kostar årligen omkring 24 miljarder kronor. Samhället betalar ungefär 80 % av kostnaden och resten får patienten själv stå för.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Swedish Pharmaceutical Benefit Reforms – Analyses of implementation, pharmaceutical sales patterns and expenditures

Avhandlingen försvaras fredagen den 22 september, klockan 09.00, sal 2119, Hälsovetarbacken, hus 2, plan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karolina Andersson, farmacie magister, telefon: 031-773 68 75, e-post: karolina.andersson@socmed.gu.se

Handledare:
Medicine doktor Anders Carlsten, telefon: 031- 775 42 51, e-post: anders.carlsten@apoteket.se
Docent Knut Lönnroth, telefon: +41 22 791 16 28, e-post: lonnrothk@who.int
Professor Peter Allebeck, telefon: 08- 737 38 34, e-post: peter.allebeck@phs.ki.se