Tema

Nationella prov ger ingen sann bild av elevernas kunskapsnivå

En del lärare godkänner elever som inte når målen i kärnämnena. Det kan vara av rädsla att själva bli ifrågasatta som lärare, men också för att rädda elevernas självkänsla och chanser till jobb och fortsatt utbildning. Konsekvensen blir att man skyddar ett system som egentligen inte förmår att ge alla elever en likvärdig utbildning.


Det säger Helena Korp, som nyligen disputerade vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola med avhandlingen ”Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion.”

– De nationella proven har väldigt olika tyngd i betygsättningen. Vissa av lärarna i min studie tänjde också på de regler som finns kring nationella prov när de upplevde att provet mätte sådant som låg långt ifrån den egna undervisningen, eller när skolor med problem att nå godkänt ansåg det omöjligt att underkänna stora grupper elever.

Att eleverna saknade vissa kunskaper ansågs inte lika allvarligt som att eleverna blev underkända och därmed inte kunde få till exempel lärlingsplats.

Studien, som Helena Korp gjort på uppdrag av Skolverket, bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på fyra olika skolor som skiljde sig åt utifrån skolstorlek, elevsammansättning, resultatnivå m.m. Helena Korp valde att titta på kärnämneskurserna Matematik A, Engelska A och Svenska B eftersom alla elever har nationella prov i dessa ämnen.

– Avhandlingen visar att det finns stora variationer i hur man förbereder, genomför och använder prov i betygssättning, säger Helena Korp.

Lärare och rektorer på högpresterande studieförberedande program var mest angelägna om att betygsättningen skulle bli likvärdig mellan lärare och program på den egna skolan. Det fanns en mer kluven inställning till detta bland lärare på skolor med lågpresterande yrkesförberedande program. Här tyckte skeptikerna att det var ok att vara generös i sin bedömning av betyg eftersom kärnämneskurserna ändå inte upplevdes ha lika stor relevans för studieinriktningen.

Eleverna i studien fick frågor om hur undervisningen gick till, vad man fokuserade på, hur de nationella proven såg ut i förhållande till andra prov, vilket stöd de kunde få under provet m.m.

– Provet i svenska visade stora skillnader mellan pojkar och flickor. Medan flickor både inom de teoretiska och yrkesförberedande programmen upplevde texterna som intressanta och engagerande upplevde pojkarna inom t.ex. byggprogrammet stora svårigheter, menar Helena Korp som menar att hennes avhandling bör kunna användas av lärare, politiker och lärarstudenter.

– Men jag vill också att man på policynivå förstår vilka mekanismer som gör att skolan fortfarande har samma sociala reproduktion som tidigare, avslutar Helena Korp.

Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen, kontakta Helena Korp: 0520-223757

Nationella prov ger ingen sann bild av elevernas kunskapsnivå

 lästid ~ 2 min