Tema

”Putins makt överskattad”

Under början av 2000-talet centraliserades relationerna mellan den federala regeringen i Moskva och Rysslands 89 regioner, något som aldrig hade kunnat genomföras under president Jeltsins tid vid makten. Men orsaken var inte att president Vladimir Putin hade någon särskilt stor makt just då. Tvärtom var hans position ganska svag, menar Johnny Rodin i sin avhandling i statsvetenskap som läggs fram den 15 september vid Stockholms universitet.

Under Putins första mandatperiod gjordes stora förändringar av Rysslands federala system. Den politiska makten fördelades nu till förmån för den federala makten. Johnny Rodin har analyserat dessa reformer och den mycket livliga debatten kring Rysslands federala principer under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

– Jag var till en början mycket förvånad över hur lätt dessa reformer genomfördes. Liknande reformer hade tidigare möts av kompakt motstånd från de regionala ledarna som vuxit sig mäktiga under 1990-talets senare del. Men att den totala omläggningen av den federala politiken kunde ske kan inte förklaras genom ett traditionellt maktperspektiv. Samtida ryska och västerländska politiska kommentatorer menade snarare att Putins maktposition var förhållandevis svag, säger Johnny Rodin.

Rodin menar att förklaringen i första hand ligger på ett mer idémässigt plan. Hans analys visar att allt sedan den djupa politiska och ekonomiska krisen 1998 hade en mer enhetlig syn på hur landets federala system borde vara utformat börjat växa fram. Många regioner hade liksom den federala nivån drabbats av krisen. Det fanns därför en stor efterfrågan på en mer kraftfull och aktiv federal politik. Att de regionala ledarna nu tycktes acceptera eller rentav hylla de nya federala spelreglerna bör alltså tolkas som att Putin i början av 2000-talet lyckades utnyttja den politiska stämning som redan fanns på plats sedan 1997-1998.

Denna samsyn tillsammans med själva innehållet i Putins så kallade federala paradigm tycks också ha gjort att relationerna mellan centrum och periferi hade blivit mindre konfrontatoriska och mer koordinerade än under Jeltsin-tiden, åtminstone på kort sikt, anser Johnny Rodin.

– Men det finns samtidigt allt tydligare tecken på att Ryssland håller på att avfederaliseras. 2004 års beslut att avskaffa guvernörsval är inte bara ett slag mot regional demokrati, utan även mot den regionala autonomin. På lite längre sikt kan detta komma att slå tillbaka på Rysslands demokratiska och ekonomiska utveckling, säger han.

Disputationen på avhandlingen Rethinking Russian Federalism – The Politics of Intergovernmental Relations and Federal Reforms at the Turn of the Millennium.äger rum fredagen den 15 september klockan 10-12 i E-salen.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Johnny Rodin, doktorand Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-608 44 31, mobil 0709-962 681, e-post Johnny.Rodin@sh.se

För avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

”Putins makt överskattad”

 lästid ~ 2 min