Tema

Stark musik och hörselskyddsanvändning

Förekomst av tinnitus och hörselnedsättningar bland unga ser ut att öka som en konsekvens av ökad exponering för starka ljud i samband med musikevenemang. Flera studier har lyft fram de negativa hörseleffekterna av att utsätta sig för starka ljud på exempelvis konserter och diskotek; miljöer som är naturliga för ungdomar att umgås i. Att lyssna på stark musik kan således innebära hälsorisker.

Syftet med avhandlingsarbetet är att öka förståelsen kring ungdomars och unga vuxnas attityder och hälsoriskbeteende gällande hörseln i miljöer där det spelas stark musik. Avhandlingsarbetet består av fyra empiriska studier. I den första delstudien rapporterade 9 % permanent tinnitus och 17 % ljudöverkänslighet av de 1285 ungdomar mellan 13 och 19 års ålder i Västra Götalandsregionen som besvarade enkäten.

Det fanns inga skillnader mellan grupper med olika socioekonomisk status vad gäller förekomst av permanent tinnitus och ljudöverkänslighet. Däremot var det vanligare med tinnitus och ljudöverkänslighet bland äldre ungdomar än bland yngre, något som kan tyda på att problemen ökar med stigande ålder till följd av mer ljudexponering. En betydande del av ungdomarna (22 %) rapporterade också tillfällig tinnitus som varade längre än 24 timmar efter ett konsert- eller diskotekbesök, ett symptom som kan vara ett tecken på en begynnande hörselskada. Omkring 30 % uppgav att de använde hörselskydd på konserter och 11 % på diskotek.

I den andra delstudien som baserades på samma stickprov (1285) visade det sig att ungdomars attityder till stark musik och hörselskyddsanvändning skiljer sig mellan olika nivåer av socioekonomisk status (SES) och ålder. Ungdomar från grupper med låg SES hade en mer positiv inställning till stark musik och rapporterade hörselskyddsanvändning i lägre utsträckning jämfört med ungdomar med hög SES. Ju äldre ungdomarna var desto mer negativa var de till stark musik och desto mer användes hörselskydd. Resultatet indikerar att dessa skillnader kan få implikationer för framtida sociala skillnader i öronhälsa, något som även bekräftats i bl.a. en amerikansk studie. Det var även betydligt vanligare bland personer med erfarenhet av tinnitus och ljudöverkänslighet att använda hörselskydd.

I den tredje delstudien gjordes en jämförelse mellan 179 svenska och 203 amerikanska ungdomar, vilket avslöjade betydande skillnader i attityder till stark musik gällande kön och landstillhörighet. Män hade generellt sett en mer positiv upplevelse av stark musik jämfört med kvinnor, där de amerikanska männen var mest positiva. De minst positiva till stark musik var svenska kvinnor. Svenska ungdomars hörselskyddsanvändning vid konsertbesök var påtagligt högre än amerikanska ungdomars (61 % mot 10 %), ett resultat som kan förklaras med kulturella skillnader i ”riskmedvetenhet” vad gäller starka ljud, samt skillnader i attityder till ljud mellan de båda länderna. En möjlig förklaring är att diskursen kring risker, d.v.s. hur hälsorisker debatteras och diskuteras i samhället, påverkar människors medvetenhet kring risker samt hur hörselskador kan undvikas. Det är rimligt att anta att nyanserad och saklig debatt i förlängningen påverkar ungdomars inställning och agerande till att bli försiktigare.

I den fjärde delstudien, som var en intervjustudie, undersöktes 16 unga människors erfarenheter, attityder och tankar angående risktagande i musikmiljöer. Ett resultat som framkom var att unga använder musiken delvis i syfte att skapa en egen identitet, vilket är av central betydelse för att förstå varför unga tar risker i musiksammanhang. Ytterligare tre faktorer av relevans för risktagande var den unges självbild, riskövervägande samt olika normer och ideal. Bakgrundsfaktorer såsom kön, kultur och social status kan inverka på individens upplevda självbild, riskövervägande samt skapa olika sociala normer och ideal. Detta tillsammans med olika attityder och erfarenheter av tidigare exponering för starka ljud (exempelvis tillfällig tinnitus), ser vi som viktiga faktorer i förståelsen av hälsoriskbeteenden, d.v.s. varför en del är riskmedvetna och väljer att skydda sig, medan andra inte gör det. Stephen Widén är verksam vid Högskolan Väst.

Avhandlingens titel: Noise and music – A matter of risk perception?

Fakultetsopponentens namn: Professor Berth Danermark, Örebro
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 september 2006, kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Stephen Widén, tel. 031-192212(bost.)
e-post:.stephen.widen@hv.se

Stark musik och hörselskyddsanvändning

 lästid ~ 3 min