Ny önskemetod kan ge biologisk forskning ny skjuts
All biomedicinsk forskning är teknikbegränsad – många hypoteser kan helt enkelt inte testas med tillgängliga metoder på grund av bristande prestanda eller för hög kostnad. Nu har Uppsalaforskare utvecklat en ny, mycket lovande metod och en första test visar att den fungerar på naturligt biologiskt material. Rönen presenteras i det senaste numret av tidskriften Nature Methods.
Att kunna mäta förekomst och aktivitet hos biologiska molekyler är centralt inom medicinsk forskning och diagnostik, läkemedelsutveckling, miljöforskning och forskning kring biologiska vapen. Men vissa frågeställningar kan man ännu inte ta itu med, eftersom det inte finns några metoder för att mäta det man vill mäta. Vid Uppsala universitet finns världsledande forskning som syftar till att utveckla sådana nya molekylära metoder.
Den metod som nu publiceras i den ansedda tidskriften Nature Methods kan analysera specifika genfragment eller proteiner på ett nytt sätt; den mäter det faktiska antalet istället för koncentrationen. Detta innebär i teorin extremt hög känslighet och precision, samtidigt som flera olika molekyler kan analyseras samtidigt.
– Det är precis detta man behöver vid analys av biomolekyler. Metoden är ett verktyg för forskning och diagnostik som vi tror kan få stor betydelse på en rad områden inom life-science. Tekniken har en prestanda som har potential att slå alla befintliga metoder, säger docent Mats Nilsson, som lett studien.
I dag är det till exempel svårt att bestämma antalet genkopior. Tidigare har man trott att alla människor har lika mycket av alla gener, men idag vet man att de förekommer i varierande antal hos olika individer och att detta faktum kan kopplas till sjukdomar eller “normala” biologiska egenskaper, såsom färgseende. Ett annat svårt område handlar om att kunna påvisa biologiska vapen i form av virus eller bakterier. I det fallet vet man ju sällan vad man letar efter, utan måste använda ett brett spektrum av tester. Forskargruppens nya metod har testats på bakterieprover, och resultatet visar att den klarar att skilja den sjukdomsalstrande bakterien Vibrio kolera från en annan, mycket snarlik bakterie.
– Det är viktigt att visa att den fungerar på någonting “riktigt”. Den här metoden är generell, och underlättar just sökandet efter “nålar i höstackar”, säger Mats Nilsson.
Projektet har finansierats av försvarets nanoteknologiprogram, Uppsala BioX, samt EU-projektet MolTools.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Mats Nilsson, tel: 018-471 48 16, 073-053 78 76 eller via e-post: Mats.Nilsson@genpat.uu.se
