Tema

Nationalistisk journalistik om invandring

– Trots att världen har globaliserats på flera sätt genomsyras journalistiken om invandring av ett nationellt tänkande, säger Gunilla Hultén, som i en ny avhandling vid Stockholms universitet visar hur svensk press har skildrat främlingar sedan 1945.

Gunilla Hultén har i sin nyligen framlagda avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, analyserat rapporteringen om invandring i de fyra dagstidningarna Arbetarbladet, Borås Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Dagens Nyheter. Tonvikten har legat på de lokala tidningarna som kommer ut i regioner som upplevt såväl arbetskraftsinvandring fram till början av 1970-talet, som senare tids flykting- och anhöriginvandring.

Under de senaste 60 åren har förutsättningarna för och karaktären av invandringen till Sverige förändrats starkt, vilket också avspeglas i rapporteringen.
– Landsortstidningarna har en stark lokal förankring där den lokala identiteten har stor betydelse. Deras skildringar är positivare, mer inneslutande och mindre konfliktinriktade än huvudstadstidningen Dagens Nyheter, säger Gunilla Hultén.

Ändå menar Gunilla Hultén att det finns en förvånansvärd varaktighet i framställningen av främlingen genom åren. Journalistiken och Sveriges migrationspolitik är nära förbundna med varandra och löper i parallella spår genom åren.

Tidningarnas skildringar av invandring kan också ses som berättelser om den svenska självuppfattningen. Genomgående framträder en självbild av Sverige som ett i grunden gott, fördomsfritt, rättvist och jämlikt land befolkat av välvilliga och rättrådiga medborgare.
– Journalistiken om invandring omges av en seg nationell hinna, säger Gunilla Hultén.

Fram till 1970-talet beskrevs de inflyttade utlänningarna som en resurs i välfärdsbygget. I de senare texterna sätter de istället välfärdssamhället på prov genom att utmana dess sammanhållning och betraktas som problem eller slumrande hot.
– Välfärdsretoriken är resonansbotten i båda textgrupperna och det retoriska skiftet från resurs till belastning finns såväl i journalistiken som i migrationspolitiken. Tanken om ett tryggt folkhemssverige lever vidare. Nationsbygget i journalistiken är inte avslutat, säger Gunilla Hultén.

Avhandlingens titel: Främmande sidor. Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945.

Mer information:
Gunilla Hultén, tfn 0702-411421, e-post hulten@jmk.su.se
För bild på Gunilla Hultén, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

Nationalistisk journalistik om invandring

 lästid ~ 2 min