Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 juni 2006

Att lösa problem på nätet leder inte automatiskt till kunskapsbygge

Studenter som går datorbaserade undervisningar på nätet har svårt att själva lyckas med ett djupare kunskapsbygge, trots att undervisningsformen har stor potential. Det framgår av en ny avhandling från Malmö högskola. – För att dialogen på nätet ska bli rik, djup, ifrågasättande och en vidareutveckling av tidigare resonemang krävs det mycket av uppgiften. Den ska bland annat motivera och engagera studenterna. Det handlar också om en förändrad syn på lärande, säger Claes Malmberg, som i veckan disputerade vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Samlärandet och den nya datatekniken har varit utgångspunkten för arbetet med avhandlingen “Kunskapsbygge på nätet – En studie av studenter i dialog”. Claes Malmberg har undersökt vad som händer i kommunikation och kunskapsbildning bland studenter på en nätbaserad kurs under första terminen på lärarutbildningen.

På kursen fick deltagarna – närmare 120 blivande naturvetarlärare – i uppgift att ta ställning till hur man utnyttjar naturresurser utifrån autentiska och komplexa problem. Det ena fallet rörde ett läkemedelsföretags önskan om att få använda möss för att utveckla ett nytt läkemedel, det andra rörde en kommuns behov av att bygga en ny soptipp. Totalt arbetade 25 grupper med att på djupet argumentera för sina ställningstaganden. Till sin hjälp hade de kursmaterial, information och annat material de själv hämtat utanför kursen samt sina egna värderingar.

Claes Malmberg har i sin studie valt ut tre grupper som alla arbetade helt via nätet. Han har undersökt grupperna genom att följa den dialog som studenterna fört via chatt och dialogforum.

– De samtalar väldigt mycket med varandra. Ändå uppstår i alla tre grupperna en kärna-periferistruktur. Kärnan kommunicerar mycket med varandra och deltagarna i periferin samtalar med kärnan men inte med andra deltagare i periferin. Frågan är vad man som lärare ska göra åt detta så att periferins synpunkter även blir använda?

– Här ser jag också att det handlar om timing. Deltagare som kommer in sent i samtalet får sällan respons från de övriga deltagarna. Man kan också se att om läraren tidigt går in och försöker strukturera samtalsdiskussionen så svarar studenterna snarare på läraren i stället för att diskutera med varandra på nätet, säger Claes Malmberg.

Han fann en rik mångfald av referenser och källor i den nätbaserade diskussionen. Studenterna refererade till varandra, till kurslitteratur och till källor som de själva plockat fram.

– Det är positivt. Problemet är dock att en del röster och källor är ospecifika och knappast går att spåra. Studenterna refererar till “sådant som alla vet” och ibland undrar man var man hämtat vissa synpunkter. Tyvärr refereras sällan till specifika artiklar som de läst och många gånger undrar man om studenterna gått tillräckligt djupt i källmaterialet, säger Claes Malmberg.

Han fann också att studenterna var dåliga på att utnyttja de elektroniska resurser som högskolans bibliotek erbjuder och att de sällan ifrågasatte specialister eller teorier inom området. När de refererade till auktoriteter fick dessa stå helt oemotsagda. Det faktum att studenterna gick första terminen på sin utbildning kan vara en förklaring till bristen på kritisk hållning, menar han.

Även om studenterna var öppna och inbjudande i samtalen på nätet fanns det också en tendens till att man inte använde sig av innehållet i sina kamraters inlägg, berättar Claes Malmberg.

– De går inte in i substansen av det som sägs och bemöter och utvecklar detta med exempelvis andra hypoteser eller teorier som de läst någon annanstans. Här behövs ytterligare reflektioner och jämförelser där studenterna på allvar går i clinch med innehållet. Man kan fråga sig vad som styr samtalet. Är det ett genuint kunskapsbildande intresse eller är det mer närliggande saker som påverkar dialogen? Handlar det mer om att lösa uppgifterna för stunden för studenterna?

Claes Malmberg ser en väldig potential i datorbaserad undervisning på nätet. Men han understryker också vikten av att både lärare och studenter inser att kunskapsbildning är en lång process.

– Studenterna måste förstå att verklig kunskapsbildning handlar om att själva producera kunskap. Det bygger på att läsa, ta till sig, reflektera, göra motstånd, omvandla och själv skapa kunskap. Kunskap handlar om att lösa problem.

– Tyvärr handlar den kultur som i hög utsträckning präglar grundutbildningen om kunskapsförmedling. Ska studenterna bli mer deltagare än mottagare av kunskap måste även lärarrollen ändras. Det handlar mycket om hur man lägger upp undervisningen för att den ska bli en verklig utmaning och där studenterna blir medskapare, säger Claes Malmberg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Claes Malmberg, claes.malmberg@lut.mah.se, på 0737-08 36 09 eller 040-665 83 73.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera