Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 juni 2006

Långvarig ansiktssmärta påverkar hela livet; socialt, känslomässigt och praktiskt

Närmare var tionde svensk har långvarig ansiktssmärta. Omkring hälften av dessa anser sig behöva professionell hjälp. Vårdbehovet upplevs i många fall stort och är förenat med betydande kostnader, både för den enskilde och för samhället. Men trots omfattande insatser, inte minst från tandvården, upplever en del av de drabbade att de inte blir tagna på allvar. De känner sig misstrodda och avfärdade.

Det visar en ny avhandling från Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Enligt Eva Wolf, specialist i endodonti och författare till avhandlingen, visar missnöjet bland de drabbade på problemets komplexitet.

– Långvarig smärta påverkar hela livet, alla dimensioner: socialt, känslomässigt och praktiskt. Patienterna känner ofta hopplöshet, de har resignerat och förlorat tron på framtiden, konstaterar hon.

Eva Wolf har studerat patienter med långvarig ansiktssmärta som remitterats till Odontologiska fakulteten i Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera patienterna dels ur ett kliniskt, retrospektivt perspektiv och dels ur patientens eget perspektiv. Parametrar som diagnos, smärtintensitet, medicinering och utbildning studerades närmare för 109 patienter.

Bland resultaten som presenteras i Eva Wolfs avhandling avslöjas att en majoritet av dem som remitterats för långvarig ansiktssmärta är kvinnor (78%), men att likheterna mellan könen avseende de studerade parametrarna är fler än olikheterna.

Vidare konstaterar Eva Wolf att de undersökta patienterna hade en lägre utbildningsnivå än motsvarande åldersgrupp ur befolkningen i allmänhet.

– Tidigare studier har visat att personer med tunga, repetitiva arbeten, lite makt och små möjligheter att påverka sin arbetssituation löper större risk att drabbas av långvariga smärtor.

Av de patienter som deltog i Eva Wolfs uppföljning (93 av de 109 patienterna) 4-9 år efter den ursprungliga undersökningen uppgav 25 personer att de nu var helt besvärsfria. 45 personer upplevde att smärtan hade minskat, medan de resterande 23 uppgav att smärtan var oförändrad eller hade förvärrats.

– Det kan kanske tyckas bra när 70 av 93 personer upplever att deras besvär har minskat eller försvunnit helt. Men om man vänder på det och säger att 73 procent, nästan tre fjärdedelar, fortfarande har ont är resultaten inte lika bra, säger Eva Wolf.

Eftersom en så stor andel fortfarande hade besvär av någon intensitet ville Eva Wolf titta närmare på en mindre grupp patienter. 14 personer med speciellt svårtydda besvär valdes ut för två djupintervjuer. Att samtliga ställde upp och fullföljde intervjuerna kan enligt Eva Wolf tyda på att de kände ett behov av att få berätta om sina upplevelser.

Under intervjuerna framkom att samtliga 14 patienter kände ett starkt missnöje med det omhändertagande och bemötande de fått när de sökt vård för sin smärta. Oavsett vad missnöjet bottnar i bör deras upplevelse tas på allvar, poängterar Eva Wolf.

– Det är viktigt för tandvården att utveckla strategier för omhändertagandet, där hänsyn tas till hur smärtan påverkar livet för den enskilde. Detta för att kunna bemöta och hjälpa patienterna på ett tillfredsställande sätt även om det tyvärr inte alltid innebär att patienten kan bli helt besvärsfri.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Wolf, eva.wolf@od.mah.se, eller tel 040-665 85 61.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera