Tema

Abstrakt miljöinformation krånglar till det

Information om miljöpåverkan blir ofta mer begriplig om den omformas till vanliga tekniska fakta om en produkts egenskaper. Det visar Raul Carlson i en avhandling om industriell miljöinformation på Chalmers.

Forskare, intressegrupper och andra tar hela tiden fram nya fakta, studieresultat, åsikter och annan information som pekar på vad som ur ett uthålligt perspektiv är ”bättre” handlingar. Men sådan information är sällan tillgänglig eller begriplig när beslut fattas av tillverkare eller inköpare.

För att komma tillrätta med detta har ett nytt forskningsområde, industriell miljöinformatik, vuxit fram mellan datavetenskap och miljövetenskap.

Enligt Raul Carlson finns det ett stort behov.

– De allra flesta beslut tas idag utan miljöhänsyn, i värsta fall innebär de istället försämrade möjligheter för uthållig utveckling, säger han.

Ett stort problem är att miljöansvariga försöker nå ut med rena kemist- och ekologkunskaper kring miljö – något som är svårt att ta till sig i den krassa vardagen. Sysslar man med produktutveckling är det oftare klokare att använda informationen på ett annat sätt.

– Genom att omforma den allmänna informationen till ren produktinformation blir den begriplig och mätbar för personen som ska ta beslut. Det kan till exempel handla om att göra det tydligt att produkten inte får väga mer än så och så och inte heller får innehålla mer än en viss procent av det ena eller andra ämnet.

Mer behöver ofta en produktutvecklare inte veta. Det som är mätbart kan man förbättra, medan man riskerar en motsatt effekt med krav som är abstrakta och omätbara.

Raul Carlson har under forskningens gång haft ett nära samarbete med ett flertal företag. Han beskriver i sin avhandling begreppsmodellerna bakom några olika industriella miljödatabaser. Han drar även generella slutsatser och ger praktiska råd om hur miljödatabaser för styrning i industrisamhället ska struktureras.

– Idag är det vanligt att man börjar bygga miljöinformationssystem utan att man vet vilken indikator det är man ska mäta. Är det utsläpp av försurande ämnen, toxiska ämnen eller ämnen som man inte vet hur det påverkar naturen man ska mäta?

Ofta tror man att alltihop kan hanteras i ett enda system, och att det ger sig med tiden vad som är viktigt. Enligt Raul Carlson fungerar det inte. Man måste veta väldigt väl vad som ska mätas innan systemet byggs upp. Varje indikator kräver avancerad information som tar tid att få fram.

Eftersom uthållig utveckling är en föränderlig process måste ett företag dessutom ständigt omformulera sin definition kring vad uthållighet är.

– Man måste hela tiden förflytta resurserna dit de gör mest nytta. Låt säga att ett företag som skapat ett miljöledningssystem först lär sig att deras största problem ligger på avfallssidan och därför koncentrerar sig på att minimera det. När det efter två, tre år lyckats, måste mätprocessen bytas och fokus läggas på ett annat problem., säger Raul Carlson.

Avhandlingsarbetet har utförts i ett projekt inom Centrum för Produktrelaterad Miljöanalys, CPM, ett kompetenscentrum som finasieras av Vinnova. Där deltar företagen ABB, Akzo Nobel, Bombardier, Duni, ITT Flygt, IKEA, SCA, Tetra Pak och Stora Enso i ett aktivt samarbete med Chalmers sedan 1996.

Forskningen som avhandlingen baseras på har utförts i samarbete med dessa företag och andra industrisamarbeten, samt ur erfarenheter från standardiseringsarbete inom ISO (Internationella Standardiserings Organisationen).

Avhandlingen heter ”Framework for Structuring Information for Environmental Management of Industrial Systems” och försvarades i april 2006 på Chalmers.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Raul Carlson, Institutionen för Data- och Informationsteknik, forskargruppen Industriell Miljöinformatik – IMI, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Tel: 031-772 2173, 070-308 80 83
E-post: Raul.Carlson@imi.chalmers.se

Abstrakt miljöinformation krånglar till det

 lästid ~ 3 min