Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 maj 2006

En ny syn på svensk befolkningsutveckling under 1600- och 1700-talen

Den gängse uppfattningen bland historiker var länge att det inte förekom samhällsförändringar i 1600- och 1700-talens Sverige, som var så genomgripande att de markant och på lång sikt påverkade människors levnadsförhållanden. Man har menat att födelsetalen ständigt var höga och att dödligheten karaktäriserades av återkommande kriser. I denna nya doktorsavhandling ifrågasätts dock detta. Daniel Larsson hävdar att förändringarna inom handel och jordbruk under frihetstiden var mer djupgående än vad vi tidigare trott och att ett omfattande demografiskt “systemskifte” inträffade redan i början av 1700-talet.

1800-talet var en brytningstid. Barnen vaccinerades mot smittkoppor, bönderna blev allt effektivare med att odla sina grödor och spannmålsproduktionen ökade dramatiskt – och därmed omgestaltades befolkningsförhållandena i grunden. Men Daniel Larsson kritiserar den äldre uppfattningen om att befolkningsförhållandena före 1800 var låsta i ett gammalt, “trögrörligt” bondesamhälles snäva försörjningsramar. Genom jämförande studier i bland annat kyrkböcker från 1630- och 1640-talen fram till 1770-talet visar avhandlingsförfattaren att såväl ökad aggressivitet hos vissa virus som verkningarna av det nordiska kriget 1700-1721 och frihetstidens agrara framsteg hade större betydelse för levnadsbetingelserna än vad som tidigare antagits.

Genom kraftigt ökad spannmålsimport från 1720-talet kunde till exempel försörjningen under missväxtåren tryggas på ett betydligt effektivare sätt än tidigare och den sena stormaktstidens närmast cykliska krismönster bröts. De färre dödlighetskriserna medförde starkt minskad dödlighet bland vuxna samtidigt som barnadödligheten var betydligt högre på 1700-talet än tidigare till följd av svåra smittkoppsepidemier. Tillsammans med de ansträngda ekonomiska förhållandena under det nordiska kriget och höga jordpriser på 1700-talet bidrog den minskade vuxendödligheten också till en allt högre giftermålsålder bland kvinnor, vilket medförde en minskning av antalet barn i familjerna.

Avhandlingens titel: Den dolda transitionen. Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige.
Disputationen äger rum fredagen den 2 juni 2006 kl. 10.00
Opponent: Professor Sören Edvinsson, Umeå
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Daniel Larsson, tel. 0501-710 81(hem),
mobil 0703-544 974, e-post: daniel.larsson@history.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera