Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 mars 2006

Studie av salt och stoft ur Antarktis is ger ny kunskap om klimatförändringar

Små mängder av salt och stoft som har legat inbäddat i den antarktiska inlandsisen de senaste 740 000 åren ger nu nya insikter om hur jordens klimatsystem fungerar.

Resultaten, som publiceras denna vecka i tidskriften Nature, presenteras av det europeiska forskarlag som har borrat en 3 km lång iskärna från Dome C uppe på Antarktis högplatå – den hittills längsta klimatserien hämtad ur is. Kemiska analyser av isen har utförts vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

– Vår forskning visar att under de senaste 740 000 åren har varje övergång från kallt till milt klimat skett på ett likartat sätt. Vi ser att förändringarna följer vissa mönster, med samma förändringar i samma ordning. Om vi kan förstå dessa mönster så kan vi förbättra klimatmodellerna och göra bättre förutsägelser om framtiden, säger Margareta Hansson, en av författarna till artikeln.

Att jorden under de senaste 740 000 åren genomgått åtta klimatcykler (varje bestående av en istid och en värmeperiod) kunde forskarlaget visa för snart två år sedan. Efter att också ha analyserat de små mängder av naturliga föroreningar som finns i isen i form av salt och stoft kan de nu visa hur olika delar av klimatsystemet har varierat vid dessa svängningar mellan kallt och varmt. Detta är avgörande kunskap för att förstå framtida klimatförändringar.

Genom att studera de varierande mängderna av havssalt i iskärnan kan forskarna dra slutsatsen att havsisen vintertid bredde ut sig kraftigt runt Antarktis varje gång klimatet blev kallare på inlandsisen. Isen från de kalla perioderna innehåller också många fler stoftpartiklar vilket visar att klimatet i södra Sydamerika då var mycket torrare och blåsigare. Större mängder stoft fördes samtidigt ut över havet vilket kan ha haft en gödande inverkan och därmed ökat den biologiska produktiviteten i havet.

Borrningen på Dome C är en del av “European Project for Ice Coring in Antarctica” (EPICA), se nedan. Forskarna har uthärdat sommartemperaturer på -40ºC på en plats som ligger över 100 mil från närmaste forskningsstation. Borrningen avslutades i december 2004 efter att ha nått 3 260 meters djup.

För bilder, kontakta: Ulf Jonsell tfn 08-16 45 10, mobil 070-288 27 73, ulfj@natgeo.su.se

Bakgrundsfakta EPICA

EPICA är ett samarbete mellan tio europeiska nationer (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland). EPICA koordineras av det europeiska forskningsrådet (ESF) och finansieras av de medverkande länderna samt EU.

Forskarna inom EPICA använder sig av iskärnor för att undersöka förhållandena i atmosfären och klimatet under de senaste 800 000 åren. Framförallt studeras effekterna av koldioxid, metan, och andra ämnen i atmosfären. Resultaten kommer att användas för att förbättra datormodeller som förutsäger framtidens klimat. EPICAs mål var att borra två iskärnor i Antarktis; den ena på Dome C, den andra i Dronning Maud Land. Båda borrningarna har nu nått botten av inlandsisen.

Iskärnorna är cylindrar av is med tio centimeters diameter och borras upp i längder av tre meter i taget. Snöflingor för med sig partiklar från atmosfären. När snön omvandlas till is blir små luftbubblor inneslutna i isen. Analyser av isens kemiska och fysiska egenskaper och innehållet av gaser såsom koldioxid och metan i luftbubblorna visar hur jordens klimat har förändrats med tiden.

Fältarbetet i Antarktis är en vetenskaplig och miljömässig utmaning. Dome C är en av de mest ogästvänliga platser på jorden, med en årsmedeltemperatur under -54ºC. Forskare och utrustning måste transporteras 100 mil från kuststationer på Antarktis.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand Ulf Jonsell tfn 08-16 45 10, mobil 070-288 27 73, ulfj@natgeo.su.se
Docent Margareta Hansson, tfn 08-674 78 65, mobil 070-317 24 13 margareta.hansson@natgeo.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera