Invandrade tonårsflickor vittnar om besvärlig gymnasietid
‘- Det räcker inte med att elever med utländsk härkomst lär sig svenska utmärkt. De måste också förstå den svenska skolkoden och hur man undervisar i svensk skola för att klara sig bra. Det säger Meta Cederberg som den 24 mars disputerar på avhandlingen “Utifrån sett – inifrån upplevt” vid Lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Avhandlingen speglar 12 unga kvinnors möte med den svenska skolan. Kvinnorna kom alla hit i tonåren från olika länder. När studien gjordes hade de alla gått igenom det svenska gymnasiet och fortsatt in i en högskoleutbildning.
– Det talas så mycket om hur dåligt elever med utländsk härkomst klarar skolan. Här finns en tydlig skiljelinje mellan de som kom hit som små barn och har hela sitt skolliv i svensk skola och de som kom till Sverige i tonåren med skolerfarenheter från sina hemländer. De får det vanligtvis svårare.
– Därför har det varit spännande och lärorikt att lyfta fram erfarenheterna hos några flickor som statistiskt sett har oddsen emot sig, men som ändå klarat skolan bra. Det är viktigt också därför att dessa flickor både genom sin utländska härkomst och sitt kön står längst ner i samhällshierarkin och oftast är en bortglömd grupp.
Meta Cederbergs avhandling bygger på djupintervjuer med kvinnorna, som har varit duktiga eller extremt duktiga i skolan i sina hemländer. För dem blev svenska skolan något av en chock, menar hon.
– Dels är språket ett problem och dels tycker många att de buntas ihop i gruppen invandrare och har svårt att bli sedda som individer. Flera av de intervjuade upplever gymnasieskolan som en besvärlig tid. Flera påpekar att skolk är en möjlighet till andningspauser. De skäms över sitt språk, blir frustrerade när de inte kan samspelsreglerna och de har svårt att tolka de krav som ställs på dem.
Flera intervjuade ställer sig undrande till svensk skolvardag, berättar Meta Cederberg. Här möter de ett annat pedagogiskt system som de inte förstår och som de inte fått avkodat.
– Ofta kommer de från en tydligt auktoritär förmedlande kunskapssyn i sina hemländer och förstår inte maktrelationerna mellan lärare och elev i Sverige. Här finns ingen uttalad hierarki, men samtidigt ställer läraren ändå självklart krav på eleverna.
Det är väldigt viktigt att eleverna lär sig bra svenska, där ett välutvecklat modersmål från hemlandet självfallet betyder mycket. Men det räcker inte för att klara skolan bra. De måste också få hjälp att tolka den pedagogik som används i svensk skola och de måste få hjälp att förstå förväntningar och krav, menar Meta Cederberg.
– Den enskilda läraren har stor betydelse. Ofta är det just en enskild lärare som tar tag i flickan, uppmuntrar och stöder henne så hon blir något mer än en av “invandrarna.” Det kan ha en avgörande betydelse för att flera av kvinnorna, som upplevde gymnasieskolan som urjobbig, ändå stannade kvar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Meta Cederberg via mailadress margareta.cederberg@hs.mah.se.
