Forskare granskar pågående stadsutvecklingsprojekt
Dagens stadsforskning är alltför specialiserad – frågor om social bärkraft och hållbar utveckling behandlas av sociologer, frågor om hållbar infrastruktur behandlas av arkitekter och trafikingenjörer etc. Samtidigt har stadsplanering blivit en allt mer komplicerad och svåröverskådlig verksamhet. Situationen försvåras av att staden under de senaste decennierna förändrats så radikalt att begrepp saknas för att förstå det nya stadslandskapet.
Detta menar en grupp forskare vid Lunds Tekniska Högskola som med stöd av Formas startar ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt för att bl.a. studera ett antal pågående stadsutvecklingsprojekt i Malmö-Lund-regionen.
Tendensen idag är att parallella urbana projekt genomförs i syfte att främja en bärkraftig samhällsutveckling. Projekten är dock sällan samordnade och riskerar i värsta fall att motarbeta varandra. Syftet med projektet är därför att få större inblick i vilka underliggande kriterier för bärkraft och hållbar utveckling som faktiskt gäller, hur de förhåller sig till varandra och om och på vilket sätt de kan samordnas.
– Poängen är att människor lever sin vardag i städer, och för att få syn på vardagens perspektiv kan den specialiserade vetenskapen inte ge svar. Arkitektur, upplevelser, trafikströmmar – allt hänger ihop, understryker Katarina Nylund.
Även det förändrade stadslandskapet kräver ett annorlunda förhållningssätt från både forskare och praktiker. Såväl stadsforskare som planeringsmyndigheter arbetar i dag utifrån en delvis föråldrad syn på staden.
– Gränsen mellan stad och land har suddats ut. Vårt sätt att se på landet och på staden är föråldrat. Tydligast ses detta i Mellaneuropa, där t ex ett stort stadslandskap breder ut sig från Milano till Zürich. Här finns varken städer i klassisk mening eller glest befolkade områden. I stället är det en mix, där stads- och landsbygdsfenomen lever sida vid sida, med motorvägar, inköpscentra, villor, höghus, djurhållning. Det är bl a detta som gjort att begreppet stadslandskap ersatt begreppet stad, förklarar Katarina Nylund.
Dessa kännetecken – om än i mindre skala – finns också i Malmö-Lund-regionen som även är ett av de tätast befolkade områdena i Sverige och därför ett lämpligt fallstudieområde.
Projektet “Den motsättningsfyllda urbanismen – om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i planeringen av det nya stadslandskapet” involverar både arkitekter, trafikingenjörer, sociologer och geografer och förväntas därför ge helt ny kunskap om hur det nya stadslandskapet fungerar som livsmiljö. Arbetet sker i samverkan med kommunala planeringsmyndigheter. Formas stödjer projektet med 6,1 miljoner kronor. Arbetet börjar 2006 och avslutas 2009.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katarina Nylund, Docent i stadsbyggnad, Lunds Tekniska Högskola, 046 – 222 73 32, 070-655 71 11, Katarina.Nylund@arkitektur.lth.se
