Feministiska perspektiv förnyar religionsdialogen
Vad kan feministiska perspektiv tillföra religionsdialogen, samtalet mellan företrädare för olika religioner? Den frågan undersöker Helene Egnell i sin avhandling. Hon kommer fram till att kvinnor för in ett kritiskt perspektiv i religionsdialogen utifrån sina erfarenheter av att vara marginaliserade i sina egna religiösa traditioner. Disputationen sker vid Uppsala universitet den 18 februari.
Helene Egnell har studerat religionsdialogprojekt med feministisk inriktning och hur feministiska teologer reflekterar kring religiös mångfald. Asiatiskt material utgör en tyngdpunkt i avhandlingen, eftersom de kristna i Asien ständigt konfronteras med religiös mångfald och mer än andra tar in perspektiv från andra religiösa traditioner i sin teologi.
Helene Egnell finner att en metodologi hämtad från kvinnorörelsen, att bygga relationer genom att dela varandras livsberättelser, används i religionsdialogprojekt och vid internationella och asiatiska kvinnokonferenser om religionsdialog. På så sätt kan ett “vi” skapas och en tillit byggas upp, som gör det möjligt att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
En viktig komponent i detta “vi” är den gemensamma erfarenheten av att vara marginaliserad i sin egen religiösa tradition, att vara “den andra.” Kvinnorna möts i en insikt om att religion är på gott och ont, och har inte behov att försvara sin religiösa tradition i dialogen. De delar en kritik mot religionen, och ett engagemang i att vilja förändra traditioner. De etiska snarare än de dogmatiska frågorna står i centrum. “På vilket sätt kan våra religiösa traditioner hjälpa oss att skapa en värld med fred och rättvisa för alla kvinnor och män,” är den överordnade frågan.
– Att bara diskutera trosföreställningar är för dem meningslöst om det inte är kopplat till livet vi lever, berättar Helene Egnell.
När kristna feministiska teologer reflekterar över religiös mångfald återkommer många av de teman som karaktäriserar feministisk dialogpraxis. Att se människan som en relationell varelse, erfarenheten av att vara “den andra,” att ge företräde åt marginaliserade perspektiv, och reflektion över olikhet och mångfald är centrala drag i feministisk teologi. Och det ger en fruktbar ingång i religionsteologin, menar Helene Egnell.
– Religionsteologin handlar ju om hur man förhåller sig till den “religiöst andre/annorlunda,” och när den reflektionen görs utifrån “den andras” position gör det en viktig skillnad. Bejakandet av mångfald och erkännandet av ojämlika maktrelationer kan bli viktiga bidrag i reflektionen över religiös mångfald, säger Helene Egnell.
Helene Egnell är präst i Svenska kyrkan och tjänstgör som komminister i Sundbybergs församling.
Recensionsexemplar av avhandlingen kan beställas kostnadsfritt hos Svenska institutet för missionsforskning, tel 018-13 00 60.
Kontaktinformation
Helene Egnell kan nås på tel 08-34 47 71, mobil 0733-12 15 13, eller e-post helene.egnell@teol.uu.se
