Därför orsakar kulturkrockar vattenbrist
Regnmakare och regeringstjänstemän, fackmän och farmare förstår vattenpolitik på väldigt olika sätt. Därför misslyckas internationella policyinstrument för att hantera vattenresurser och följden blir vattenbrist. Det visar en avhandling som statsvetaren Patrik Stålgren lägger fram vid Göteborgs universitet den 17 februari.
Varje år dör fem miljoner människor för att de saknar rent vatten. Det beror inte på att vi saknar kunskap om vattenhantering eller ens på vattenbrist, utan på hur vi styr och organiserar vattenresurser. Därför har internationella experter utvecklat en samlad policy för vattenhantering, som kombinerar ekologiska, marknadsekonomiska och demokratiska principer. Allt fler länder och internationella organisationer ställer sig bakom denna så kallade integrerade vattenresurshanteringspolicyn (IWRM, Integrated Water Resources Management).
Är då IWRM lösningen på det omfattande missbruket av vatten? Patrik Stålgrens avhandling undersöker vad som hände med IWRM när policyn skulle implementeras i Zimbabwe. Han pekar på hur olika lokala vattenanvändare har olika föreställningar om vatten – de lever i olika vattenvärldar.
– Om olika aktörer har olika tolkningar av IWRM försvåras deras samarbete. För att internationella policyinstrument som IWRM ska kunna stödja nationella beslut, så måste vi förstå hur de tolkas av nationella och lokala vattenanvändare, säger Patrik Stålgren.
När IWRM implementeras omtolkas den av vattenanvändare utifrån deras respektive vattenvärld. IWRM kommer därför att betyda olika saker för olika aktörer. Stålgren utvecklar en analysmodell för att förstå hur dessa omtolkningar går till och hur det påverkar resultatet av IWRM. Modellen utgår från internationell politisk teori och byggs vidare med hjälp av en mängd intervjuer från Zimbabwe, ett av de första länderna i världen som reformerade sin vattenpolitik enligt IWRM. Policyn förespråkas idag av FN, och alla internationella biståndsgivare använder IWRM som bas för att stödja vattenresurshantering i utvecklingsländer.
Stålgrens analys visar att det finns fyra olika vattenvärldar i Zimbabwe. I var och en tolkas IWRM på olika sätt. “Vatten som Zimbabwe” omfattas av regeringen och baseras på en strävan att bygga en enhetlig nationalstat, men innehåller samtidigt starka raskategoriseringar som driver tolkningen av IWRM. “Vatten som guld” präglar de kommersiella farmarnas omtolkning utifrån en historisk föresällning om hur den vite mannen erbjudit civilisationens frukter till de svarta afrikanerna.
Den tredje världsbilden “vatten som vetenskap” präglar de ingenjörer som administrerar vatten i Zimbabwe. Stålgren visar hur IWRM orsakade en rad konflikter mellan olika ingenjörsgrupper, vilket ledde till omtolkningen.
Stålgren har intervjuat flera så kallade regnmakare och andliga medier om deras syn på IWRM. Deras världsbild – “vatten som en gåva från gudarna” – bygger på föreställningen att förfädernas andar styr fördelningen av vatten. De omtolkar IWRM så att policyn inte ska hota deras världsbild och sociala positioner.
– Om regnmakare, regeringstjänstemän och internationella biståndsarbetare bättre förstod varandras världsbilder skulle vattenhanteringen fungera bättre. Det måste vi ta fasta på i svensk och internationell biståndspolitik om vi ska kunna hjälpa till att rädda de som idag dör av vattenbrist, avslutar Patrik Stålgren.
Avhandlingens titel: Worlds of water: Worlds apart
Fakultetsopponentens namn: Professor Jeffrey T. Checkel, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 februari 2006, kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden,
Vasaparken
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Patrik Stålgren, tel. 0708-785654(mobil.), 031-773 5129(arb.)
e-post:.patrik.stalgren @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
