Kan det vara rätt att muta?
Biståndsarbetare hamnar ibland i situationer där de tvingas ta till mutor för att kunna utföra sitt arbete. I en avhandling från Lunds universitet tar sociologen Joakim Thelander upp korruption och mutor från ett socialt och moraliskt perspektiv. Han har bland annat tittat på hur biståndsarbetare rättfärdigar användningen av mutor.
– Biståndsarbete äger ofta rum i miljöer där korruption är vanligt och i intervjuerna berättar biståndsarbetarna att de ofta kommer i kontakt med tjänstemän som förväntar sig en muta, säger Joakim Thelander.
Den vardagliga korruptionen kan se ut på många olika sätt. Ett typexempel är en biståndsarbetare som skall ta sig igenom tullen med en hjälpsändning. Då får den enskilda tullaren en maktposition som han eller hon kan utnyttja för egen vinning. Dessutom finns det gränsdragningsproblem. Oftast sägs det inte rakt ut att det handlar om en muta. Det kan exempelvis vara en hälsovårdsansvarig som vill ha en tvivelaktig avgift. I det läget är det svårt för en biståndsarbetare att veta om det är en muta eller en legitim kostnad.
– Biståndsarbetarna jag intervjuat godtar inte korruption men de försöker göra det bästa av situationen, säger Joakim Thelander. Även om en miljö är utsatt kan man klara sig genom erfarenhet. Ibland går det att undvika mutor om man “bryter isen” i relationen med motparten och får denna att inte begära mutor. Och ibland menar man att mutor kan undvikas genom att vara väl förberedd och veta vilka regler som gäller.
Trots att ämnet är känsligt så hade Joakim Thelander inga större problem med att få tag i folk som ville ställa upp på intervjuer. De hjälparbetare som han har pratat med berättar om händelser då de anser att det har varit nödvändigt att använda mutor. I avhandlingen tar han upp begreppet “redovisande förklaringar” – hur man väljer att berätta om den egna inblandningen i en muta. Det finns flera olika sätt att få det egna beteendet att framstå som acceptabelt.
– Det kan vara förklaringar som att man är i en tvingande situation, har bråttom eller inte ser något annat val, säger Joakim Thelander. Det kan beskrivas som en kulturell anpassning. Är det vanligt med korruption så anses det svårt att hålla sig utanför. Det kan också handla om andras inflytande. Kanske har man en tolk som säger att “här måste vi nog betala”.
Kontaktinformation
Joakim Thelander nås via telefon 046-222 95 72, 0733-93 08 28 eller e-post på Joakim.Thelander@soc.lu.se. Han disputerar den 1 februari kl. 13.15 i Kulturens auditorium. Hans doktorsavhandling har titeln “Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption”.
