Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 januari 2006

Informationssökning inom forskningsfronter – en klusteranalytisk metod för bibliometrisk kartläggning och vetenskaplig informationsförsörjning

I denna avhandling föreslås och utvärderas en citeringsbaserad metod för kartläggning av forskningsstrukturer. Metoden kan hänföras till ämnesområdet bibliometri och baseras på databearbetning och statistisk analys av publicerade forskningsresultat. Den föreslagna kontexten för applikationer av denna metod är vetenskaplig informationsförsörjning. De empiriska resultaten visade att koherenta och relevanta forskningsstrukturer identifierades.

Vidare gav resultaten vid hand att endast delar av aktuella forskningsspecialiteter identifieras men att dessa representerar grupper med hög samstämmighet med avseende på ämnesinnehåll. Av den anledningen konkluderades att metoden var mindre tillämplig för ändamål där strävan är att uttömmande kartlägga hela discipliners kognitiva strukturer, men väl lämpad för informationssökning inom forskningsfronten.

Bibliometriska metoder för utvärdering av forskningsprestationer, kartläggning av vetenskapliga kognitiva strukturer och informationssökning/informationsåtervinning har sedan 70-talet använts med framgång. Den föreslagna metoden baseras på ett mått avsett att mäta likheten mellan dokument på basis av gemensamma referenser – bibliografisk koppling. Detta mått på dokumentlikhet presenterades för forskningssamfundet redan på 60-talet och har använts för informationssökning och informationsåtervinning. I den föreslagna metoden används bibliografisk koppling för att identifiera dokument som är lika med avseende på kunskapsbasen (d.v.s. tidigare publicerad forskning som citeras). För att kunna identifiera koherenta forskningsteman behövs också en metod för att partitionera dokumentpopulationer representerande ett visst forskningsområde. Inom bibliometrisk forskning har klusteranalytiska metoder använts för detta ändamål. Den metod som använts här är ’complete link’. Denna metod karaktäriseras av sin förmåga att generera kompakta kluster vilket i detta sammanhang kan ses som en fördel i det att ämneslikheten mellan konstituerande dokument i ett kluster lättare kan säkerställas i jämförelse med den i detta sammanhang dominerande klusteranalytiska metoden (single link).

Den empiriska undersökningen omfattade fyra dokumentpopulationer där tre representerade specifika forskningsområden. Den fjärde populationen hade en multidisciplinär sammansättning. Evalueringen av ämneskoherensen i genererade kluster gjordes av ämnesexperter samt utifrån statistiska resultat.
Avhandlingens titel: The combined application of bibliographic coupling and the complete link cluster method in bibliometric science mapping
Fakultetsopponentens namn: Professor Wolfgang Glänzel, Leuven, Belgien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 februari 2006, kl. 13.15, Stora Hörsalen,
Högskolan i Borås, Allégatan 1

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Bo Jarneving, tel. 0325-40323(bost.), 033-435 4035(arb.)
e-post:.bo.jarneving @hb.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera