Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 december 2005

Virus vanlig orsak till genitala sår i Afrika

Genitala sår, det vill säga sår på könsorganen orsakas av bakterier eller virus som överförs via sexuella kontakter. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att dessa infektioner i utvecklingsländer oftare än man trott beror på virus. Detta är viktigt att veta för att undvika att man ger felaktig behandling som inte har någon effekt.

Eftersom genitala sår medför att man blir extra mottaglig för HIV-smitta är diagnos och behandling viktiga steg i att hindra spridningen av HIV och utvecklingen av AIDS. I sitt avhandlingsarbete har mikrobiolog Judica Mbwana undersökt 300 personer med genitala sår, i två stora städer i Tanzania. Som kontrollgrupp hade hon friska, gravida kvinnor och friska manliga blodgivare.
– Att med hjälp av symptom och sårens utseende dra slutsatser om ifall orsaken till såren är virus eller bakterier är mycket svårt. Bakterier kan man odla, men det tar tid. Virus är mycket komplicerade att odla och inget man klarar utan särskilda laboratorier, säger hon.

Ett av målen med Judica Mbwanas arbete har varit att utveckla moderna diagnosmetoder för att skilja infektioner orsakade av virus respektive bakterier åt. Med hjälp av så kallad PCR-teknik har hon kunnat analysera DNA från mikroorganismerna och på så sätt diagnostisera infektionerna. Tvärtemot vad man tidigare trott kunde hon visa att hälften av såren orsakades av virus, nämligen herpes simplex virus typ-2 (HSV-2) som ger herpesblåsor. Den näst vanligaste orsaken till sår var bakterien Haemophilus ducreyi, men det var bara drygt en tiondel som hade denna infektion.
– Att ge antibiotika till personer med virusinfektion, som man ofta gör för att man inte vet att det handlar om virus, är helt verkningslöst.

Bakteriella infektioner går att bota med antibiotika, medan det för virusinfektioner inte finns någon riktigt bra behandling. Det finns dock behandling som hämmar virusets förökning och påskyndar sårläkningen. Även om virus finns kvar i kroppen är mycket vunnet om man kan läka ut såren eftersom de ökar mottagligheten för HIV-infektion, menar Judica Mbwana. Av personerna i undersökningen var de med sår också i hög utsträckning HIV-positiva. I hennes undersökning var 49 procent HIV-positiva år 1999 och 62 procent år 2001. Av den allmänna befolkningen i Tanzania är en femtedel HIV-positiva.

Judica Mbwana upptäckte dessutom att så många som 80 procent av patienterna med genitala sår också hade antikroppar mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som ger en ökad risk för cancer. Hos de friska personerna fanns HPV-antikroppar hos 55 procent av de gravida kvinnorna och hos 15 procent av männen.
– Att det är fler kvinnor än män visar att kvinnor har lättare för att bli smittade. Det är oroväckande att så många som över hälften av friska kvinnor bär på dessa antikroppar. Det betyder att de varit i kontakt med smitta. Viruset kan ligga latent i kroppen och medföra en ökad risk att utveckla livmoderhalscancer senare i livet.

Ett vaccin mot HPV är under utveckling och kan finnas att använda inom ett par år. Till dess är det dock viktigt att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling så att kontrollen av könssjukdomar blir bättre i Tanzania och andra högriskområden, menar Judica Mbwana.

Vanliga orsaker till genitala sår hos den afrikanska befolkningen är bakterierna Haemophilus ducreyi som ger chancroid, mjuk schanker och ulcus molle samt Treponema pallidum som ger syfilis och hård schanker. Judica Mbwanas avhandling visar att sår hos afrikaner också i hög grad orsakas av HSV-2. PCR-teknik som kan användas för att ställa rätt diagnos finns numera på universitetsjukhusen i de större städerna i Tanzania.

HSV-2 är den vanligaste orsaken till genitala sår hos svenskar.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicinsk mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel:
“Studies on genital ulcer diseases in Tanzania”
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Judica Mbwana (talar engelska), mobiltelefon: 0737-793604

Handledare:
Professor Teresa Lagergård, telefon: 031-7736220, mobiltelefon:0708-92 22 40,
e-post: teresa.lagergard@microbio.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera