Artikel från Handelshögskolan i Stockholm

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 december 2005

Samhället försummar risker

Varför får vissa risker i samhället uppmärksamhet medan andra försummas? Avhandlingen “Risk Denial and Neglect: Studies in Risk Perception” av Jana Fromm vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) handlar om försummelse av risker. Avhandlingen analyserar både experters och allmänhetens syn på risker, som båda har betydelse för hur risker diskuteras i samhället.

I studien tillfrågades svenska experter om vilka risker i samhället de ansåg var försummade respektive fick för mycket uppmärksamhet.

− Överlag ansågs kärnkraftsrisker få överdrivet mycket uppmärksamhet, medan så kallade livsstilsrisker, exempelvis riskerna med rökning och konsumtion av alkohol, snarare ansågs vara försummade, säger Jana Fromm.

Experterna i undersökningen tenderade att bedöma riskerna inom sitt eget expertområde som överdrivna snarare än försummade. Media nämndes oftast som den aktör i samhället som överdrev riskerna, medan svenska politiker var den grupp som oftast nämndes som ansvarig för att risker försummas.

− Experter kan ha olika roller i samhället. Antingen väljer man som expert att tona ner riskerna, eller så tar man rollen som den som varnar för riskerna, säger Jana Fromm.

De experter som tonar ner riskerna finns i något högre utsträckning inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Över en tredjedel av de experter som tonar ner risker är strålningsexperter. De experter som varnar för riskerna finns i större utsträckning inom de samhällsvetenskapliga områdena.

Jana Fromms avhandling “Risk Denial and Neglect: Studies in Risk Perception” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:

Jana Fromm, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9578
E-post: Jana.Fromm@hhs.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera