Tema

Bakterier kan påverka radioaktiva ämnens spridning

Radioaktivt avfall ska enligt planer djupförvaras långt ner berget, och skyddas av flera barriärer som kopparkapsel och bentonitlera. Skulle radioaktiva ämnen ändå komma ut i det omgivande berget, är tanken att berget ska kunna suga upp dessa. Unik forskning från Göteborgs universitet visar nu att bakterier som växer på bergytan förändrar bergets förmåga att absorbera radioaktiva ämnen.

Alla som fuskat med tandborstningen vet att tänderna snabbt känns belagda, nästan som om de fått päls. Det är i själva verket bakterier som växer till på våra tandytor. På samma sätt fäster de syreskygga mikroberna på bergytor i vattenförande sprickor nere i berget. Vid säkerhetsanalyser för djupförvar av radioaktivt avfall tänker man sig att berget ska suga upp eventuellt utläckande radionuklider, ungefär som när en tvättsvamp suger upp vatten.

Craig Anderson visar dock i sin avhandling att om det växer bakterier på bergytan tycks bergets förmåga att ta upp radionuklider förändras. Vissa ämnen fastnar bättre och andra sämre. Att veta vad som händer med sådana ämnen om de – trots försiktighetsåtgärder – börjar läcka ut från ett framtida underjordsförvar är viktigt, och forskningen kring dessa bakterier är världsunik.

En av Craig Andersons upptäckter är att de rostiga beläggningar som man hittar på tunnelväggarna i Äspölaboratoriet, har förmågan att stoppa radioaktiva ämnen på dess väg mot ytan. Sådana beläggningar kan man hitta på fler ställen än i Äspötunneln; de finns i många tunnlar och diken. Beläggningarna kommer från bakterier som lever på järn, och rosten är helt enkelt järnrika föreningar som bakterierna utsöndrar. Bakterierna skapar ett nätverk av trådar som tillsammans med rosten effektivt stoppar upp många ämnen, däribland eventuellt radioaktiva ämnen från underjordsförvar. Det finns också naturligt förekommande radioaktiva ämnen i grundvatten, som också fastnar i nätverket. Ibland kan mätningar visa en lätt förhöjd radioaktivitet i sådana beläggningar, vilket är resultatet av en naturligt förekommande process och inte en förorening skapad av människor.

Craig Anderson forskning har till stor del bedrivits vid det världsunika underjordslaboratoriet under Äspö, några mil norr om Oskarshamn. Ingen har förut haft möjlighet att ta hissen 450 meter under jord och koppla in sig direkt på underjordiska sprickor i berget, vilket gör hans försök och resultat till de första i världen. Forskningen har skett i samarbete med Svensk Kärnbränslehantering AB.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Craig Anderson (pratar engelska)
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 031-773 2565
E-post: craig.anderson@gmm.gu.se

Handledare: Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi. Tel: 031-773 2578 E-post: karsten.pedersen@gmm.gu.se

Avhandlingen har titeln: Underjordiskt biologiskt upptag av radioaktiva ämnen och av motsvarande naturligt förekommande ämnen – Mikrobiell växelverkan i gränsen mellan vatten och berg (Intra-terrestrial biosorption of radionuclides and analogous trace elements: Microbial interference with the water/rock interface)

Disputationen äger rum: den 16 december kl. 10.00 i Föreläsningssal A 2054, hörsal Tor Bjurström. Medicinaregatan 3B, Göteborg.

Bakterier kan påverka radioaktiva ämnens spridning

 lästid ~ 2 min