Tema

Global uppvärmning kan ge kallare klimat i Sverige

Den globala uppvärmningen gör att vi får ett kallare klimat i Skandinavien, hävdar en del klimatforskare. Andra anser att så inte är fallet. Men en avhandling från Göteborgs universitet stärker bilden att de nordiska haven kan ha stor betydelse för Golfströmmens vara eller inte vara på våra breddgrader.

Att den globala uppvärmningen kan bidra till att vi faktiskt får ett kallare klimat i Skandinavien, beror på Golfströmmen. Trots vår nordliga position ger det varma Atlantvattnet, som är en förlängning av Golfströmmen, oss vårt milda klimat. Men smälter våra polarisar kan det påverka vattnet i sådan utsträckning att de varma strömmarna försvagas. Emil Jeansson bekräftar i sin avhandling de teorier som finns gällande Östgrönlandsströmmens betydelse för att Golfströmmens varma vatten ska nå våra breddgrader.

De nordiska haven, som innefattar Grönlands-, Islands- och Norska havet, är ett område där vatten med hög densitet bildas genom olika processer. En del av detta ”tunga” vatten flödar sedan ut i norra Atlanten och bidrar till den bottenström som tar sig söderut genom hela Atlanten. En del forskare hävdar att densiteten på det så kallade ”överflödet” kan vara en viktig drivande effekt på det inflödande varma Atlantvattnet till våra breddgrader.

En av farhågorna med den globala uppvärmningen är att polarisarna smälter, vilket skulle ge en ökad mängd sötvatten i Arktis och de nordiska haven. Sötvattnet ger i sin tur en stabilare skiktning av vattnet vilket kan resultera i en försvagad omblandning. Det skulle minska densiteten på det tunga vatten som transporteras ut i Atlanten, och därmed ge ett svagare inflöde av varmt Atlantvatten. Vi skulle helt enkelt få ett kallare klimat i Skandinavien.

För att få en uppfattning om vad som kan påverka överflödet har Emil Jeansson undersökt ursprunget av de olika bidragande vattenmassorna, för att på så sätt kunna uppskatta hur känsligt överflödet kan vara för klimatförändringar.
– Vi vet inte riktigt hur stor betydelse det har för klimatet än, men vi börjar få svar på hur känsligt systemet är, säger Emil Jeansson.

Han har bland annat använt sig av så kallade kemiska spårämnen, för att följa strömmarna och uppskatta blandningen mellan olika vattenmassor. Ämnena i fråga är klorofluorokarboner, som i dagligt tal benämns ”freoner”, samt svavelhexafluorid (SF6). Dessa ämnen blandas ner i havet från atmosfären, men SF6 släpptes även ut direkt i Grönlandshavet år 1996 och Emil Jeanssons forskargrupp har följt dess spridning till olika delar av området. Resultaten visar att Grönlandshavet har betydelse för överflödet, och då även för Golfströmmens nordliga transport.

Med hjälp av spårämnena kan man uppskatta åldern på vattenmassor. Åldern kan ge en uppfattning av transporttider vilket ökar förståelsen för cirkulationen i området, men kan även ge möjlighet att uppskatta hur mycket antropogen koldioxid – det vill säga koldioxid som härrör från mänskliga aktiviteter – som har tagits upp av de nordiska haven. Emil Jeansson presenterar i sin avhandling även två olika metoder för att göra en sådan uppskattning.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Emil Jeansson
Institutionen för kemi
Tel: 031-772 2287
E-post: emilj@chem.gu.se

Handledare: Professor Leif Andersson, Tel: 031-772 2781, E-post: leifand@chem.gu.se

Avhandlingen har titeln: Chemical tracers in the Nordic Seas: Studies on water masses and antrophogenic carbon

Disputationen äger rum: Fredagen den 9 december 2005 kl 14.00 i Sal ”KC”, Kemigården 4, Chalmersområdet, Göteborg

Global uppvärmning kan ge kallare klimat i Sverige

 lästid ~ 2 min